Det var på den här balkongen som tre personer gömde sig,
rädda för mannen som skjutit flera skott.
I artikelserien ”Brott vi minns” blickar redaktionen tillbaka på tidigare brott och händelser som skapade stor uppmärksamhet då. I den här delen: Skotten i Brucebo.
Det var när polisradion på redaktionen började knastra och brytpunkter placerades ut som lokalpressens reportrar och fotografer drog på sig ytterkläderna och tog sikte på korsningen ner till Själsö. Almanackan visade andra dagen i december 2008 och kylan var påträngande.
Där hade brandsoldater, poliser, läkare och ambulans fattat posto, utkommenderade efter larm om höga smällar som kom från det gamla konstnärshemmet Brucebo. Olika utryckningsfordon stod parkerade runt om i terrängen längs länsvägen.
Första skottet hördes vid tvåtiden på eftermiddagen och det var då larmet kom.
Ingen hade hela bilden klar för sig över händelseförloppet och det skulle bli mörkt innan upplösningen kom på skottdramat som spelades upp i två akter.
Brucebo byggdes för mer än 100 år sedan av den kanadensiska målaren William Bair Bruce och hans svenska hustru, skulptrisen Carolina Bruce. Brucebo beskrivs som ett gotländskt kulturellt centrum och när Carolina avled 1935 testamenterades fastigheten till Brucebostiftelsen.
En del av fastigheten har använts som pensionat och det var så tv-producenten Torbjörn Axelman kom in i bilden. Efter det hade han vistats mycket där och hyrde senare delar av byggnaden av stiftelsen.
Joakim Hansson, ordförande i stiftelsen kom till Brucebo den här dagen för att tillsammans med flera andra hämta inventarier som skulle katalogiseras. Axelman fick inte bo kvar och fastigheten skulle renoveras. ”Som en Hiroshimabomb i miniformat” beskrev Axelmans särbo, beskedet.
Under dagen skulle huset rensas på inventarier och flera lass kördes i väg. Det var när Hansson hämtat de två sista tavlorna som hängde i Axelmans bostad, och de möttes i köket som det brast för Axelman.
Joakim Hansson berättar efteråt för tingsrätten att han skulle säga adjö och ställde ner tavlorna på golvet.
– Då small det. Först trodde jag det var ett dåligt skämt.
Han hörde Axelman säga: ”Ha, ha det där väntade du dig inte”.
Ett stort polispådrag jobbade i åtskilliga timmar innan skottdramat var över.
Hansson flydde och träffades av en kula i handen samtidigt som han hörde smällar. Han skrek ”Jag är skjuten” och kände hur han träffades i ryggen. Tog sig ut på gårdsplanen och föll utmattad till marken vid flaggstången. Han hade svårt att andas och det rann blod ur munnen på honom. Han beskriver en fruktansvärd ångest. ”Är det slut nu”, rädd för att Axelman skulle komma ut och sätta det avgörande skottet i honom.
Hansson låg kvar i sin blodpöl i över en timme innan han kunde kravla sig bort från skottlinjen. Kollegan Maria kom till undsättning och hjälpte honom så att ambulanspersonal kunde transportera honom till lasarettet. En kula hade träffat lungan och en handen medan två hittades i hans kläder.
En av flyttkarlarna som var med, berättar hur Hansson kom utrusande och jagades av Axelman genom trapphallen och ut på gårdsplanen.
Men dramatiken var ingalunda över. Till Brucebos balkong hade tre personer flytt, när de hörde skottlossningen. Först vid niotiden, efter sju timmar, plockade poliser ner de skräckslagna och blåfrusna människorna med en stege.
Skogen runt Brucebo hade nu inringats av ett 40-tal beväpnade poliser. Nationella insatsstyrkan från Stockholm flögs ner vid 20-tiden med uppdraget att frita de som gömde sig på balkongen, få stopp på skjutandet och gripa gärningsmannen.
Det skulle dröja till 22.00-tiden innan Axelman lämnade bostaden tillsammans med sin hund. Polisen närmast ropade: ”Det är polisen, släpp eventuella vapen och visa händerna.”
Vad som hände sedan råder det också delade meningar om. Enligt polisen hördes två dova smällar från Axelman. ”Han skjuter”, säger ena polisen i förhör som svarade med ett välriktat skott mot bröstet. ”Han eller jag”.
Axelman hann skjuta två skott till där han låg på marken medan polisen sköt ytterligare några skott. Han skadades medan de två poliserna klarade sig oskadda.
Ambulansen kunde någon timme efter första delen av skottdramat hämta den svårt blödande Joakim Hansson och föra honom till lasarettet.
I förhör sa Axelman att ”Det sa pang, sen låg jag där”. ”Jag sköt inte.”
Han åtalades för tre fall av försök till mord mot Hansson och två poliser. Även om Axelman säger att polisen sköt först anser tingsrätten det inte troligt att tre poliser lämnat lögnaktiga uppgifter när de sagt att Axelman var den som öppnade eld.
Axelman förklarade händelsen den här dagen för tingsrätten med att det var kulmen på långdragen konflikt.
Han erkände olaga hot och vållande till kroppsskada men förnekar att han hade uppsåt att döda skada eller framkalla smärta. Han sa att avsikten var att skrämma Hansson som han ansåg kränkt honom grovt med sitt påstående om tillgrepp av inventarier och en oskälig uppsägning. Han reagerade på att Hansson beskrev honom som enbart en hyresgäst.
Det framkallade en stark sinnesrörelse då han hade nedsatt förmåga att kontrollera sitt beteende mitt i en livskris.
Den 76-årige man som skjutit flera skott mot en person på måndagen, öppnade eld när han kom ut ur huset. Polisen sköt ner honom utanför huset och han fick skottskador.
När det gäller händelsen i köket ville han skrämma Hansson och drog upp revolvern han alltid bär laddad i fickan. Det är en ”grytpistol” som han skjuter minkar, råttor och andra skadedjur med.
Han säger att han bara sköt lite ”i vilda västern-stil” men har inget minne att han sköt mot Hansson utan bara några skott i golvet så de kunde ha rikoschetterat.
Tingsrätten gör bedömningen att Axelman visat fullständigt likgiltighet inför följderna och att det var en ren sinkadus att Hansson överlevt. Axelman har visat särskild hänsynslöshet och råhet, konstaterade rätten och dömde honom till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.
Försvararen, advokat Bengt Loquist överklagade. ”En polisinsats mot en äldre och dement man med nedsatt hörsel”, var hans beskrivning av fallet. Flera överklaganden följde men utan några större justeringar.