”Vi vet att skuldsättning kan hänga ihop med psykisk ohälsa”, säger Davor Vuleta, analytiker och privatekonomisk talesperson på Kronofogdemyndigheten.
De siffror som Kronofogdemyndigheten nyligen presenterade fick stor medial uppmärksamhet i hela landet. Det totala skuldbeloppet i de krav som inkom under första halvåret 2023 hade ökat med 3,8 miljarder kronor, eller 35 procent, till 14,6 miljarder kronor, jämfört med motsvarande period 2022.
Samtidigt hade antalet berörda personer endast ökat med sex procent. De som faktiskt hamnar hos Kronofogden gör det alltså med betydligt högre snittskuld än tidigare.
På Gotland märks trenden ännu tydligare – det vill säga med ännu mer anmärkningsvärda siffror. Antalet berörda personer har gått från 1 317 till 1 319, en försumbar ökning på bara 0,1 procent.
Medan deras totala kravbelopp har stigit ännu mer än i riket, från 36 miljoner till nästan 50 miljoner kronor. Det motsvarar 37,6 procent upp på bara ett år.
– Antalet personer har inte ökat mycket, men de mål som skickas in till oss är på betydligt större belopp. Främst är det skulder på mellan 100 000 och 500 000 kronor som blivit mycket vanligare, förklarar Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.
Han är helt klart bekymrad över utvecklingen:
– Det är oroande, det är alltså till stor del samma människor som just nu får allt svårare att ta sig ur sina skulder, de riskerar att bli väldigt långvariga i Kronofogdens register.
Som den stora boven i dramat nämner Davor Vuleta en välkänd problematik: Möjligheten att alltför enkelt låna mer och mer pengar.
– De som redan har det tufft får det ännu tuffare i svåra tider. Har man dessutom lånat jättemycket utan att ha marginaler, så klarar man inte av de här lånen mellan 100 000 och 500 000 som man redan har konsumerat.
”SMS-lån” är kanske inte längre ett lika hett medieord som det var för några år sedan – men problemet består.
– Man gör det nog inte lika ofta via sms längre, men det är fortfarande samma typer av snabblåneföretag. Jag får själv reklam för dem hela tiden, i sociala medier, från kreditgivare som inte gör samma kreditkollar som de stora bankerna. Det var till och med en långivare som uppgav att ”det spelar ingen roll om du har betalningsanmärkningar, du får låna ändå”, berättar Davor Vuleta.
Detta är ett snabbt sätt att hamna väldigt djupt i skuldfällan.
Problemet anses så pass allvarligt att det diskuteras på politisk toppnivå. Den statliga så kallade ”Överskuldsättningsutredningen” lämnade sitt betänkande till regeringen i juli i år. Vilka effekter denna får återstår att se.
Hur ser det då ut hos budget- och skuldrådgivningen inom Region Gotland, har de plötsligt blivit nedringda under årets första halvår?
Nej, faktiskt inte, man märker ingen ökning i antalet personer som hör av sig. Men det är egentligen inte konstigt heller – eftersom det ju inte var någon större ökning i antalet personer, utan endast i själva beloppen.
Om det också blir fler individer som hamnar hos Kronofogden framöver kommer budget- och skuldrådgivningen märka av det på ett annat sätt, menar Lars Frank på Region Gotland:
– Det är nämligen så att personer kämpar och försöker lösa sin ekonomiska situation genom att lägga om lån, ta nya lån, sälja saker, leva på krediter, kämpa, kämpa in i det sista – och så en dag går det ändå inte ihop. Man hamnar hos Kronofogden och först då hör man av sig till oss.