"Skulle kunna rädda Gotlandstrafiken"

ästan 123 miljoner kronor. Smaka på det en stund. Etthundratjugotre miljoner kronor. Det är för oss vanliga löntagare ofattbart mycket pengar som den 36-årige arbetslöse gotlänningen hade turen att kamma hem på Lotto häromdagen. Sådana summor förekommer annars bara i affärsvärlden och när det avslöjas att chefer för större koncerner som ABB och Skandia, för att ta två exempel, lyckats förhandla sig till flera hundra miljoner och ibland ännu mera i pensionsavtal. "Värstingen" i sammanhanget är ABB-chefen Percy Barnevik som sammanlagt skulle få i storleksordningen 800 miljoner i pension.
Men här handlar det om en helt vanlig gotlänning. En 36-årig man, som är en av många på ön som haft oturen att drabbas av arbetslöshet. Så vinstpengarna hamnade verkligen rätt den här gången. Som grädde på moset så var det också den största vinsten någonsin på något svenskt spel. Det tidigare rekordet låg på drygt 61 miljoner. Även det en minst sagt ansenlig summa pengar.
Men dock inte i det här sammanhanget. 36-åringen klämde till med dubbelt så mycket. Normalt brukar det talas om vinst på en, eller ett par, miljoner i Lotto-sammanhang. Men 123 miljoner...

En sak är dock säker. Den lycklige vinnaren ska aldrig mera behöva ha penningbekymmer, om han förvaltar pundet väl. Enda bekymret skulle i så fall vara vad han ska köpa för pengarna. För det räcker till mycket. Om han av någon outgrundlig anledning är tveksam till vad han ska göra med pengarna ger GA här och nu några bra ekonomiska tips och råd. Inte så allvarligt menade dock, utan mera som en orientering om vad pengarna faktiskt skulle kunna räcka till. Exempelvis så kan han kan köpa över 100 gotländska normaldyra villor - 1,2 miljoner - och ändå ha så han klarar sig hela livet.
Eller varför inte göra en insats för Gotland och rädda Gotlandstrafiken - det fattas ju "bara" cirka 55 miljoner. Och bli historisk på kuppen. För om det är något som ligger alla gotlänningar varmt om hjärtat så är det just färjetrafiken. Det märktes inte minst i samband med demonstrationen i Visby häromveckan då uppslutningen var otrolig. En insats för att rädda färjetrafiken skulle etsa sig fast i gotlänningarnas medvetanden. Det skulle kanske till och med belönas med en hedersbyst i Almedalen, eller vid färjeläget. Möjligen skulle det även finnas plats ombord på någon av färjorna för en dylik hyllning.

Nu kanske 36-åringen inte vurmar så värst mycket för färjorna utan kanske tänker mer på hur bra det ska bli med den påbörjade Kongresshallen intill Högskolan. Är det så skulle kommuntopparna säkert inte tacka nej till ett ytterligare bidrag. Även här skulle en minnestavla i blänkande metall vid Kongresshallens entré vara en bra hyllning. Eller en egen stol. Kanske gratis boende och måltider resten av livet skulle kunna ordnas. Givetvis bör 36-åringen bli delägare i Kongresshallen på något sätt om insatsen är av större omfattning.
Vad skulle pengarna mer kunna användas till då? Ja, med tanke på att vi gotlänningar nästan dignar under alla skatter, som dessutom tenderar att öka hela tiden, så kanske ett bidrag till Gotlands kommun skulle kunna vara tänkbart. Kommuntopparna har redan aviserat en skattehöjning på 50 öre nästa år för att täcka underskottet i den kommunala budgeten. Tänk vad skönt det skulle vara för oss andra att slippa få ännu en skattehöjning.

Men om redkordvinnaren nu inte är riktigt beredd att göra en insats för Gotland och gotlänningarna så kan han investera pengarna i fastigheter. Under den senaste 5-årsperioden har, som bekant, priserna skjutit i höjden på ett närmast ofattbart sätt. Vad som händer på fastighetsmarknaden de närmaste åren är svårt att sia om. Mycket tyder på en avmattning och en marginell ökning. Men som investeringsobjekt är det inte att förakta. Fastigheter har alltid ansetts som rätt "säkra" investeringar. De många miljonerna skulle utan vidare räcka till, som tidigare nämnts, cirka 100 villor på ön med normalpris, dvs 1,2-1,4 miljoner. Men det räcker också gott och väl till ett helt kvarter i Visby innerstad. I närheten av Domkyrkan bjöds ett kvarter ut till försäljning tidigare i år med ett begärt pris på lite mer än 20 miljoner, vilket är småpengar i sammanhanget.
Skulle han vara förtjust i vin så skulle det räcka till 410 000 flaskor vin á 300 kronor buteljen. Det gotländska vinet anses som prisvärt så det är ett tips. Vad man nu ska med över 400 000 tusen flaskor vin till? För pengarna skulle han annars kunna göra en insats för ett gotländskt företag och köpa de ö-tillverkade kokosbollarna. Priserna varierar lite beroende på köpställe, men han skulle nog få 15,3 miljoner kokosbollar. Ja, det finns många produkter han skulle kunna investera i.
Men ett tips är ändå att han ska tänka på att förmögenhetsskatten kan gräva djupa hål i förmögenheten så det gäller att få tag på bra rådgivare som ger andra råd än att köpa kokosbollar och alkoholhaltiga drycker. Aktier brukar nyblivna miljonärer få rådet att köpa. Men kom ihåg att riskerna är stora och att det inte är särskilt ärofyllt. I alla fall inte som det skulle vara att rädda till exempel färjetrafiken.

Om 36-åringen däremot vill vara mer försiktig så finns det ju alltid ett traditionellt banksparande att ta till. Med dagens i och för sig låga ränteläge skulle han ändå kanske kunna få 1,5-2 procents ränta på pengarna. Med 2 procent skulle han få en bruttoränta på nästan 2,5 miljoner per år. Eller drygt 200 000 i månaden. Eller 66 000 per dag att göra av med. Men det här är som sagt bruttosiffror. På räntan ska det skattas 30 procent och då blir det "futtiga" 46 000 kvar per dag i rena pengar. Utan att vinnaren behöver röra kapitalet. Men han får ju räkna med att förmögenhetsskatten hela tiden tuggar på miljonerna.
Därmed har GA gjort sin samhälleliga plikt att ge råd till 123-miljonersvinnaren enbart i syfte att gotlänningarna ska gynnas. För någon avundsjuka känner vi absolut inte...