Skyddet av Östersjön stärks efter IMO-beslut

Förra året fastställde IMO Östersjön, förutom de ryska vattnen, som ett särskilt känsligt havsområde och klassificerat som ett så kallat PSSA. Klassningen ger Östersjöländernas regeringar möjlighet att införa åtgärder för att skydda Östersjön från exempelvis oljeolyckor.
Ulf Lejdebrink vid Sjöfartsinspektionen konstaterar att beslutet genomförs vid kommande årsskifte. Det betyder att Östersjöländernas möjligheter då stärks att införa skyddsåtgärder och införa konkreta regler mot miljöfarliga internationella sjötransporter.
Vid IMO-mötet i förra veckan fattades beslut om bland annat trafikseparation vid Bornholmsgattet samt nya rutter och farleder för fraktfartyg i Östersjön. Fartyg mer djupgående än 12 meter rekommenderas att undvika Hoburgs bank och i stället använda farleden söder därom.
- Rekommendationen betyder att de större fartygen bör gå längre österut från Gotland. Mindre fartyg tillåts däremot att som tidigare gå i reglerad separeringszon och därmed närmare Gotland. De mindre fartygen kan behöva skydd och lä från ön, konstaterar Ulf Lejdebrink.
Kjell Larsson, professor i ekologi vid Högskolan på Gotland, är kritisk mot gränsdragningen mellan större och mindre fartyg och enbart rekommendation om trafik i djuphavsränna bara för de djupgående båtarna. Tillsammans med sjöbevakningscentralen i Visby har han studerat Östersjötrafiken.
- Trafiken i Östersjön är intensiv och mellan 40 000 och 50 000 fartyg passerar Gotland per år. Mindre än fyra procent av dem har ett djupgående över 12 meter. De allra största tankfartygen rekommenderas nu en säkrare rutt, men vi vet att de flesta utsläpp sker från vanliga tankar på vanliga fartyg. Och det är dessa som nu fortsatt tillåts passera nära Gotland.

Vill ha trafik längre från land
Kjell Larssons råd är att flytta mer av båttrafiken längre ut i Östersjön. Han noterar också att mycket av lasttransporterna i Östersjön sker med svartlistade fartyg som anlöper EU:s hamnar och även Gotland.
- Liksom WWF anser jag att en större andel av fartygsrutterna ska gå längre ut i Östersjön och inte nära land eller nära värdefulla havsmiljöer. Vi måste också ställa större krav på flaggstaterna. Cirka tio procent av fartygen som går nära Gotland seglar under bekvämlighetsflagg eller har blivit kvarhållna.
Också Bertil Arvidsson, miljöansvarig i Sveriges redareförening som är branschorganisation för sjöfartsföretag, är kritisk till de svartlistade fartygen som utan kontroll trafikerar Östersjön. Han är också besviken över agendan vid det senaste mötet i IMO.
- PSSA-klassningen av Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde är klart sedan tidigare. Nu införs vissa åtgärder, som separerade rutter och nya farledsdragningar så att stora fartyg inte går för nära land. Det är förstås bra, men vi är besvikna över att förslagen från Sveriges Redareförening inte togs upp vid mötet, inte ens av Sverige.

Trafikövervakning
- Vi har föreslagit om fridlysning av vissa områden i Östersjön från all båttrafik. Det gäller exempelvis natura 2000-området Hoburgs bank söder om Gotland. Vi anser inte att det räcker med bara en rekommendation om en sydligare fartygsrutt och skulle gärna se ett beslut och inte en rekommendation.
Övervakning av trafiken i Östersjön var ett annat förslag från Sveriges Redareförening som inte heller fanns med på dagordningen. Tanken är att stärka sjöfartssäkerheten i Östersjön och därmed minska risken för oljeutsläpp och olyckor
- Att övervaka trafiken i Östersjön från en central på Gotland och en på Bornholm tycker vi är en bra idé för att öka säkerheten i Östersjön. Men inte ens Sverige tog upp den frågan, säger miljöansvarige vid Sveriges Redareförening med besvikelse riktad mot Sjöfartsverket som representerandeSverige i IMO.

Svenskt ordförandeskap
Genom de riktlinjer som antogs vid mötet i IMO kan arbetet gå vidare med skyddet av de internationella farvattnen. Sverige är ordförande i den grupp som nu ska formulera konkreta åtgärder mot miljöfarliga sjötransporter
- Nu är det upp till Sverige och länderna kring Östersjön att förverkliga IMO:s riktlinjer. Genom riktlinjerna som antagits av IMO finns verktygen och därmed ökar möjligheterna att införa regler kring exempelvis inspektörer ombord och krav på utbildning för besättningar på fartyg med farlig last, konstaterar Jan Isaksonvid Greenpeace huvudkontor för Norden i Stockholm.