Anders Johannesson, MSB.
När MSB inspekterade Gotlands skyddsrum 2017–2018 var antalet 349 stycken. När man nu går in på myndighetens skyddsrumskarta blir siffran 336.
Det kan tyckas rimma illa med de senaste årens försämrade säkerhetsläge runt Östersjön och det skärpta tonläget om risken för krig i Sverige.
Men minskningen är inte i riktigt så stor som den verkar, påpekar Anders Johannesson, chef på enheten för befolkningsskydd på MSB.
– Skyddrummens antal är något av en rörlig massa. För så fort det ska göras en renovering så registreras en tillfällig avgränsning. Då är den inte längre tillgänglig, men kommer tillbaka, säger han.
Just nu är det fyra skyddsrum som inte är öppna på grund av renovering. Tre har hamnat inom skyddsobjekt och fyller fortfarande sin funktion för verksamheterna som finns inom skyddsobjektet. Men totalt fem har helt avfärdats från listan. Fyra av dem borde kanske aldrig skrivits upp på listan från första början.
– De byggdes en gång i tiden, men blev aldrig helt klara. Eftersom det skulle innebära för stora kostnader att färdigställa dem så avvecklas de i stället.
Ett skyddsrum var för litet, under 20 kvadratmeter, och har därför avvecklats.
De flesta svenska skyddsrum byggdes ut under kalla kriget och fram till början av 90-talet, med hjälp av statliga investeringar. Sedan dess har utbyggnaden stått still. Därför är relativt nybyggda områden, så som A7-området, helt utan skyddsrum.
Trots det anses tillgången på Gotland fortfarande vara god. 54 procent av öns befolkning ryms i skyddsrummen.
– Många gotlänningar bor på landsbygden, i områden som kanske inte blir direkt utsatta av stridshandlingar. Om det inte kommer bombas behövs det inga skyddsrum, förklarar Anders Johannesson.
Ehabs är kanske en av de säkraste lunchrestaurangerna på ön. I ena delen av restaurangen kan 120 personer inrymmas.
År 2022 presenterades en statlig utredning om skyddet av civilbefolkningen. I den pekas Gotland, tillsammans med flera andra regioner ut som strategiskt viktig. Samma utredning föreslår att MSB ska få i uppdrag att bygga 25–50 nya skyddsrum, med plats för 2 500–5 000 människor, i Sverige årligen.
För att det ska ske behöver regeringen avsätta pengar. Än så länge har det inte prioriterats.
– Givet det svåra säkerhetspolitiska läget har regeringen prioriterat en upprustning av de befintliga skyddsrummen och gjort en satsning på 100 miljoner kronor i årets budget för att få en positiv effekt på det befintliga skyddsrumsbeståndet i närtid, säger civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin, och påpekar att det svenska skyddsrumsbeståndet är "unikt stort" om man jämför internationellt.
– Vad gäller utbyggnad vill jag inte föregripa försvarsberedningens arbete och det försvarsbeslut som ska fattas nästa höst.
Carl-Oskar Bohlin (M) vill inte säga någonting om utbyggnaden av skyddsrum förrän försvarsberedningen meddelar sitt försvarsbeslut i höst.
I MSB:s inspektion på Gotland 2017–2018 gjordes nedslag på samtliga 349 skyddsrum. Sedan dess har mycket hänt, enligt Anders Johannesson.
– Vi håller på att slutföra de skyddsrummen nu. Vi har haft en kontrollant på Gotland ett flertal tillfällen under hösten och vintern. Men det kommer ta ett litet extra tag, för nu vi ska även byta filter i de äldre skyddsrummen. Där har regeringen avsatt pengar. Då kommer vi också fokusera på Gotland.
Har Gotland en särställning?
– Jag skulle inte säga särställning, men Gotland har ett läge som gör att vi behöver vara lite mer på tårna här. På samma sätt som Försvarsmakten stärkt upp behöver också det civila försvaret förstärkas.