M satsar för att ta tillbaka riksdagsplatsen

Ynka 253 röster avgjorde när Centerpartiet övertog den andra riksdagsplatsen från Moderaterna i förra valet. Nu satsar Moderaterna extra pengar på valkampanj på Gotland, som utmålas som Sveriges "swing state".

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson besökte Visby tidigare i år under konferensen "92 möjligheter".

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson besökte Visby tidigare i år under konferensen "92 möjligheter".

Foto: Henrik Radhe

Gotland2022-05-03 07:02

Valåret är i allra högsta grad igång och kampen om öns två riksdagsmandat likaså. Socialdemokraterna har det ena, och Centerpartiet fick med bara ett hundratal fler röster det andra.

För att vinna tillbaka mandatet pumpar Moderaterna in extra pengar i kampanjen på Gotland, och partiföreträdare besöker ön flitigt, enligt Svenska Dagbladet. Enligt tidningen pratas det inom partiet om Gotland som en svensk "swing state", en referens till de amerikanska delstater som ibland röstar på en demokrat och ibland på en republikan.

undefined
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson besökte Visby tidigare i år under konferensen "92 möjligheter".

– Det är valår, vi reser ju väldigt mycket på alla möjliga ställen, inte enbart hit. Men det är klart att det är extra intressant på platser där det är jämnt. Ställen där vi vet att vi har god möjlighet att ta ett mandat till, säger partiledare Ulf Kristersson, i samband med hans besök i Visby under "92 möjligheter", till SvD.

Mellan år 1973 och 1992 var det andra riksdagsmandatet Centerpartiets. 1994 gjorde både Centerpartiet och Moderaterna ett så pass dåligt val att Socialdemokraterna fick båda riksdagsmandaten. Även i valet 2002 fick Socialdemokraterna båda mandaten. Men sedan dess, fram till 2018, har Moderaterna haft en av platserna. 

undefined
Jesper Skalberg Karlsson (M) är nu regionråd på Gotland men har tidigare varit riksdagsledamot.

När Moderaternas dåvarande riksdagsman från Gotland, Gustaf Hoffstedt, hoppade av år 2015 fick andranamnet Jesper Skalberg Karlsson göra entré i riksdagen. Jesper Skalberg Karlsson toppade sedan Moderaternas lista i valet 2018, men partiet tappade då omkring 1 500 röster och likaså riksdagsplatsen.

– Jag tror att Centerpartiet hade nationell medvind, och att vi inte var tillräckligt bra de sista två veckorna i valrörelsen. Vi syntes för lite och pratade med för få människor om vår politik, säger Jesper Skalberg Karlsson, som nu är regionråd på Gotland.

Nu satsar han på att göra comeback.

– Dels handlar det om att göra mer av allt. Delta mer i debatter, göra fler kampanjer på stan och vara mer relevant där det händer. Dels måste vi påminna väljarna vad alternativen är. Med Centerpartiet blir det ingen ny regering utan samarbete med Socialdemokraterna i fyra år till. Med en röst på SD vet man inte vad man får, det kan lika gärna bli en Sverigedemokrat från toppskiktet i Stockholm på gotlandsbänken, och det vet jag inte om väljarna vill ha.

undefined
Lars Thomsson (C) hoppas på ännu en mandatperiod i riksdagen för att jobba för mer pengar till sjukvården och för klimatfrågan.

För Centerpartiet var det naturligtvis succé att efter 24 år ta tillbaka stolen. Det var första gången Lars Thomsson (C), mångårig lokalpolitiker, toppade partiets riksdagslista – och det gick vägen. Men han vet inte om det beror på någon "Thomsson"-effekt.

– Det vet man aldrig, men vi gjorde ett väldigt bra riksdagsval där vi fick 8,6 procent. Men jag har varit med länge och är välkänd, vilket säkert hjälper till, säger Lars Thomsson.

Vad gör du och ni för att säkra platsen ytterligare en mandatperiod?

– Man måste jobba hela tiden för att bli omvald. Jag har lagt ner mycket tid på att jobba för olika gotlandsfrågor. I valrörelsen kommer jag försöka visa på vad jag har åstadkommit under den här mandatperioden. Man vinner inga val på att prata om vad man gjort tidigare, men jag tror att det är viktigt att visa att jag har gjort skillnad.

Allianspartierna styr i minoritet på Gotland, där Centerpartiet och Moderaterna ingår. På riksnivå har den politiska spelplanen skiftat under innevarande mandatperiod, då Liberalerna och Centerpartiet ingick i januariöverenskommelsen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som då lyckades bilda regering.

undefined
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson valdes av riksdagen till statsminister med minsta möjliga marginal.

Om det är något denna mandatperiod har visat är det att ett ynka mandat kan få stor betydelse för vilka som kan bilda regering – och därmed leda landet. När Magdalena Andersson (S) valdes till statsminister förra året var det med minsta möjliga marginal – endast en rösts övervikt.

En röst på Moderaterna eller Centerpartiet i årets riksdagsval betyder med andra ord inte längre en röst på det som en gång var Alliansen. Men det innebär nödvändigtvis inte att vem väljarna väljer att rösta på är ännu viktigare i detta val.

– Jag skulle inte säga att det blir viktigare, regeringsbildningen är skriven i stjärnorna även denna gång. Jag tror att det är viktigare med vilken person det är som får platsen, snarare än vilket parti personen representerar, säger Lars Thomsson.

Jesper Skalberg Karlsson är av en annan åsikt.

– Vill man byta regering är det väldigt viktigt, säger han.

Mandatfördelning

Sverige har ett så kallat proportionellt valsystem. Det innebär att mandaten, platserna, i riksdagen och regionfullmäktige fördelas i förhållande till antalet röster som partierna har fått i valet. Får ett parti 20 procent av rösterna, ska partiet också få omkring 20 procent av mandaten.

Av riksdagens 349 mandat är 310 av dem fasta mandat och 39 utjämningsmandat. Utjämningsmandat finns för att skapa en bättre proportionell fördelning mellan partierna.

Källa: Valmyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!