Tore Söderqvist har gjort en forskningsstudie tillsammans med bland andra Hanna Nathaniel och Daniel Franzén, och granskat för- och nackdelar med att ta vara på släke längs den gotländska stranden. Han har utgått från det lokala vattenvårdsprojektet, LOVA. Föreningar i socknar runt om på Gotland kan söka bidrag därifrån för att ta bort släken från stränderna
– Vi försökte systematiskt kartlägga olika för- och nackdelar med att skörda släke ur ett samhällsekonomiskt synsätt. Mätt i kronor och ören går det att jämföra släkeskördens kostnader med dess nyttor.
Alger, tång och sjögräs kallas för släke på Gotland, något som förr i tiden användes för att tillföra näring till åkrarna. Den observerade redan Linné på sin tid. Nu ligger det mesta kvar längs stränderna och illaluktande växtmassor stör badgästerna. LOVA-projektet syftar till att föreningarna kan få ekonomiskt bidrag för att frakta undan släken.
Mellan åren 2009 och 2018 har det handlat om 40 projekt som har stöttats av statliga bidrag och där kostnaderna för att skörda har uppgått till cirka 10 miljoner kronor inklusive det ideella arbetet som sockenbor har fyllt på med. 89 000 ton släke har skördats under dessa tio år. Det motsvarar en minskning i havet med 466 ton kväve och 35 ton fosfor.
– Det är väldigt troligt att det är samhällsekonomiskt lönsamt, summerar Tore Söderqvist deras slutsats.
Nyttan som skörden av släke åstadkommit uppskattas enligt honom till minst 100 miljoner kronor, vilket är tio gånger mer än skördekostnaderna.
Östersjön är ett av världens mest förorenade hav och övergödningen är en bidragande orsak till algblomning, syrebrist och döda havsbottnar. Den kommer från ett överskott av växtnäringsämnena kväve och fosfor som läcker ut i havet. Genom att hindra släken från att hamna i vattnet igen, minskar man läckaget.
– Man skulle grovt kunna säga att LOVA-projektens släkeskörd har bidragit med mellan 0,5 % och 1 % av den reduktion av fosfor och kväve som Sverige bör göra till Egentliga Östersjön. Det är inte jättemycket, men det är heller inte en obetydlig pusselbit i allt det som krävs för att få bukt med övergödningen av Östersjön, säger Tore Söderqvist.
Det finns fördelar med att fortsätta rensa stränderna på släke. Studien har också letat efter vad som skulle kunna vara negativt. Att vi människor går in och gör ingrepp i naturen är en sak.
– Det kan vara allvarligt att bryta kretslopp men jag tror inte det spelar någon roll när Östersjön är så väldigt övergödd. Annars hade det varit en annan sak.
Andra farhågor är om man ökar risken för erosion när man tar bort släke. Vissa växter och organismer lever också på strändernas släke. Att använda maskiner för att köra bort släken bidrar förstås också med koldioxidutsläpp men det kan kompenseras av att släken tas om hand.
Lova-projekten fortsätter men det vore bra om man hittade alternativ till vem som ska betala för kostnaderna.
– Finns det andra sätt att finansiera släkeskördarna så att de blir självgående, säger Tore Söderqvist och funderar till och med på om badgäster och turister skulle kunna bidra för att få en renare strand.
– Släke är en värdefull resurs som man kan dra nytta av.
Sedan gammalt har släke använts som gödselmedel. Det finns också funderingar på att den kan användas för att producera biokol och biogas.