Smalare räddningstjänst utan risk

6,5 tjänster försvinner. Men gotlänningarna får lika bra brandsäkerhet ändå. Det hävdar räddningschef Johan Kallum när han idag presenterar ett färdigt bantningsförslag.

Gotland2007-10-02 16:25

Räddningstjänsten har ett krav på sig att nå ekonomisk balans. Det saknas 2,2 miljoner kronor. Hur det ska gå till är en uppgift för Räddningstjänsten att lösa. Delar av förvaltningens förslag har läckt ut tidigare, som att föra över räddningshelikoptern från Räddningstjänsten till sjukvårdsförvaltningen.
Nu på eftermiddagen presenterade räddningschef Johan Kallum en total analys av hur han anser att besparingarna ska gå till.
Analysen har tagits fram av en arbetsgupp inom förvaltningen. 
En del av analysen har varit att identifiera risker, med förslag till hur riskerna ska minimeras.
Hela 60 olika risker har listats efter grad av allvar.
19 bedöms som mycket allvarliga.
- De största farhågorna som jag kan se är att vi kompetensmässigt halkar efter eftersom det blir svårare att skicka iväg brandmän på utbildning om vi går in i en smalare organisation, säger Johan Kallum i en skriftlig kommentar.
- En annan risk är att vi förlorar våra vattendykare, vilket skulle kunna innebära att vi inte kan leva upp till våra åtaganden

Av de tjänster som försvinner tas fem från den operativa verksamheten, och en och en halv från dagtjänstgöringen.
- Besparingen innebär att vi kommer att sänka vår ambitionsnivå, men vi gör det från en högt satt nivå, kommenterar Johan Kallum.

Hur kan ni ta bort  6,5 tjänst och ändå behålla en god service till medborgarna?

- Det kan vi göra genom att vi idag har överanställda brandmän på stationen. När dessa överanställningar tas bort har vi fortfarande tillräcklig bemanning för att lösa våra dagliga uppdrag, däremot kommer vi att få ett större behov av att ta in vikarier i samband med tjänstledigheter, semestrar och fortbildningar.

Vad innebär besparingarna för tryggheten och säkerheten på Gotland?

- Vi förändrar inte den utryckande organisationen när det gäller bemanning. Alla som behöver vår hjälp kommer precis som tidigare att få det. Däremot innebär besparingarna att vi internt måste se över hur vi planerar exempelvis övningar. En smalare organisation innebär att brandmännen kan behöva åka på ett larm direkt efter det att de utfört en mycket ansträngande övning och det medför ju att deras fysiska kapacitet inte är på samma nivå som om de vore helt utvilade.

Det är ju helikoptern som går med underskott, varför måste det då sparas på brandmännen?

- Vi har redan gjort de neddragningar som går att göra på helikoptern och då är det endast på den operativa räddningstjänsten som vi, genom att ta bort överanställningar, kan sänka kostnaderna så pass mycket att de motsvarar underskottet som helikopterverksamheten medför.

Nu flyttas eventuellt helikoptern till hälso- och sjukvårdsförvaltningen, varför måste ni då spara?

- Om helikoptern och den övriga prehospitala vården flyttas så flyttas den med full finansiering. Det innebär att underskottet fortfarande kommer att ligga kvar hos oss på räddningstjänsten.


Förvaltningen har gjort en riskanalys, var ligger de största farhågorna?

- Medarbetarna anser att de största riskerna är att vi kompetensmässigt halkar efter i utvecklingen eftersom att det blir svårare att skicka iväg brandmän på utbildning om vi går in i en smalare organisation. En annan risk är att vi förlorar våra brandmän som är vattendykare, vilket skulle kunna innebära att vi inte kan leva upp till våra åtaganden.

Vad kan ni göra för att dessa farhågor inte besannas?

- Vi har tagit fram åtgärder som ska minimera samtliga risker som identifierats. När det gäller att upprätthålla kompetensen måste vi ta in vikarier i samband med utbildningar. När det gäller vattendykarna måste vi säkerställa att kompetensen finns kvar i nuvarande omfattning.

På vilket sätt har personalen varit delaktiga i risk- och konsekvensanalysen?

- Representanter från medarbetarna har inbjudits att delta i den arbetsgrupp som arbetat fram analysen.


Hur upplever du stämningen inom förvaltningen?

- Den är inte särskilt bra. Många medarbetare oroas över det kommande beslutet och det påverkar naturligtvis klimatet på arbetsplatsen.

Vad innebär det för framtiden att räddningstjänsten får en ekonomi i balans?                                                                                                                             

- Det innebär att vi kan satsa på den personal som finns kvar. Tidigare år har vi hela tiden behövt bromsa när det exempelvis gäller kompetensutveckling, utvecklingsprojekt och material. Med en anpassad verksamhet finns utrymme för att göra de satsningar som behövs.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!