Erik Rudstedt är rektor för skolorna i Väskinde och Stenkyrka. Enligt honom riskerar besparingarna att drabba de elever som redan har det tuffast.
Förra året ledde stora kostnadsökningar och inflation till ett minusresultat på närmare 39 miljoner för barn- och utbildningsnämnden – det största tappet skedde inom grundskolan.
– Det gjorde att vi var tvungna att fatta en rad jobbiga beslut. Det är inte roligt, säger nämndens ordförande Oscar Lindster (S).
Enligt honom beror det stora underskottet även på skolans minskade statsbidrag.
– Tyvärr har vi en regering som inte är jättepigga på att stötta regioner och kommuner.
Redan i fjol fanns besparingskrav inom skolan på 9 miljoner, krav som inte följdes. I grunden är det upp till varje verksamhet att hålla sig till budgeten, menar Oscar Lindster. Beslutet om besparingar är egentligen inte nytt, säger han.
– Det vi gjort från nämndens sida är att sätta tydligare krav. Det handlar helt enkelt om att skolorna ska hämta in förra årets underskott för att nå en budget i balans.
I första hand blir det upp till varje verksamhet att titta på inom vilka områden det går att spara. Några sätt är att dra in på vikarier och nyanställda, ha fler håltimmar eller att slå ihop grupper.
Enligt Erik Rudstedt, rektor på Väskinde och Stenkyrka skola, handlar det primärt om att minska på antalet tjänster.
– Det är det enda sättet att spara nu. Att köpa mindre papper och material fungerar inte.
Väskinde är en av de skolor som behöver spara mest. Att dra in på personal riskerar att slå hårdast mot de elever som redan har det svårt, säger Erik Rudstedt. Han tycker att det är tufft att som rektor ta ansvar för ekonomin när det ser ut som det gör.
– Man måste också ta ansvar för sin verksamhet. Det är svårt när man måste väga ekonomiska intressen med enskilda individers rätt till en bra skolgång.
Tomas Antonsson, vice ordförande i fackföreningen Sveriges lärare på Gotland, säger att de ser med stor oro på det ekonomiska läget.
– Valutan för besparingarna blir ännu högre arbetsbelastning för våra medlemmar, konstaterar han.
Gotland har redan i dag problem med kompetensförsörjning av lärare, speciellt till skolorna på glesbygden. Att då skära i de resurser som finns blir "oerhört kontraproduktivt", menar Tomas Antonsson.
– Det är lite som att såga i den sköra gren man sitter på.