Sharon Lavie är sparekonom på Ikano bank.
Att det blivit dyrare och folk har mindre kvar i plånboken har präglat hela 2022. Inflationen har nått rekordnivåer. Bränslepriserna har skenat, samtligt som räntorna höjts med flera procent och elpriserna slagit i taket. Det är med andra ord dyrare att leva 2022 jämfört med tidigare.
En kategori människor som drabbats hårt är barnfamiljerna. Stockholms handelskammare har sammanställt förändringen av årskostnaden för en barnfamilj med två barn som köpt ett boende förra året och har en årlig elförbrukning på 20 000 kWh.
Där återfinns den högsta förändringen bland Stockholms barnfamiljer med en ökning på 137 229 kronor mot förra året samma tid. Lägst i Norrbotten med en ökning på 44 340 kronor.
För den gotländska barnfamiljen har årskostnaden ökat med totalt 96 038 kronor eller 8 003 mer, varje månad, jämfört med tidigare år. En rejäl kostnadsökning som Sharon Lavie, sparekonom på Schibsted, menar är viktig att ta på allvar.
– Man måste börja titta där man står. Alla familjer har ju olika ekonomiska situationer, men det här blir ju mycket oavsett. Det första är att göra en budget och kolla igenom familjens kostnader och vad som kan prioriteras bort?
Exempelvis nämner hon att familjer behöver se över sina olika abonnemang, vilka streamingtjänster man betalar för, gymkort och andra kostnader.
– Det som inte är det allra nödvändigaste man behöver ha. Samtidigt behöver man se över sina låneavtal, elavtal och göra en översyn av de större lånen. Vissa saker måste man förändra i den här situationen.
Och det kan bli fråga om att tömma spargrisen.
– Ja, man kan behöva att ta av bufferten. Det är vid just sådana här tillfällen den behövs för att kunna överleva de kommande tuffa månaderna.
Sharon Lavie tror dock att stöd i olika former är på gång. Inte minst ett energistöd som föreslagits av såväl höger- som vänstersidan inom politiken. När ett tänkbart stöd kan tänkas komma och till vem är ännu inte beslutat.
Det kan finnas goda chanser att göra klipp genom att kika på extrapriser hos butikerna. Det menar Matpriskollens vd.
Statistik från den oberoende jämförelseappen Matpriskollen visar också en dyster läsning för barnfamiljerna. Blöjor från Libero har ökat med 19 procent sedan i januari. Barnmat från Semper med 18 procent. Parfymfritt tvättmedel av märket neutral har ökat med hela 26 procent.
Detta samtidigt som dagligvaror som matolja från Zeta ökat med 55 procent. Köttbullar från Felix har ökat med 28 procent och Kanelgifflar från Pågen ökat med 22 procent.
Ulf Mazur är vd på Matpriskollen och menar att prisökningen inom dagligvaror är kommer få konsekvenser.
– Den är dramatisk. För barnfamiljer slår det här jättehårt. Ökningarna för en barnfamilj per månad är enorma.
Matpriskollen har räknat ut att varor för en ettåring har ökat med omkring 300 kronor per månad. Barnbidraget, det största bidraget i landet för barn, höjdes senast 2018 med 200 kronor till 1 250 kronor.
– Vi har på sätt och vis varit bortskämda i Sverige. Vi har ju knappt haft någon inflation i princip att tala om på många år.
Han tror att många barnfamiljer idag redan köper på extrapriser eller samlar kuponger, men att det kommer bli ännu viktigare framöver.
– Folk köper ännu mer på kampanj. Blöjor och barnartiklar inte minst. Sen att köpa mer mat och laga från grunden och mindre färdigt. Det kommer bli viktigt.