Snart är Ida klar med sin utbildning - skogsmullen har blivit jägmästare

I fredags fyllde Ida Pettersson 25 år.
För fem år sedan lämnade hon Gotland för att plugga i Uppsala. För ett par veckor sedan flyttade hon tillbaka till ön, nu som skogsvetare. Om ett litet tag kan hon också med full rätt kalla sig jägmästare.
Förhoppningen hon bär på nu är att hitta jobbet som gör det möjligt att bli kvar på ön.

Gotland2002-04-16 04:00
Just nu finns Ida Pettersson på skogsvårdsfunktionen på länsstyrelsen i Visby. Hon håller på med det avslutande 10-veckorsprojektet av sin utbildning. Hon studerar det pågående försöket som bland annat innebär att forna skogsvårdsstyrelsen inordnas under länsstyrelsen som en skogsvårdsfunktion. Försöket kommer att fortsätta och det är givetvis intressant att göra en utvärdering under pågående försöksperidod. När Ida är klar med detta projekt blir hon jägmästare.
Varför blev det satsning på den skogliga utbildningen?
­Det beror på att jag är intresserad av natur och miljö och att jag vet att skogen är en viktig resurs, förklarar Ida.
<span class=MR>Skogsmulle</span>
Hon är född och uppvuxen på gården Starrlause i Stånga. Det är en gård med jordbruk, en mjölkgård. Arealen består till en del av skog.
­En lugn och trygg uppväxt, tycker Ida att hon hade.
Som liten var hon engagerad i Friluftsfrämjandets aktiviteter, både som skogsmulle och som strövare. Det kanske var där någonstans som det skogliga intresset väcktes.
Skolan i Stånga och i Hemse minns hon som något hon trivdes med. Det gällde såväl skola som kamrater.
Gymnasiet innebar flytt till Visby och självständigt boende och nya erfarenheter. Hon gick samhällsvetenskaplig linje och läste bland annat spanska och tyska, vilket hon aldrig har ångrat.
Efter gymnasiet gick hon ett naturbasår på Högskolan på Gotland. När hon valde att göra detta hade hon ännu inte till 100 procent bestämt sig för vad hon skulle plugga sen. Det blev alltså plugg till skogsvetare på Ultuna lantbruksuniversitet. Mesta delen av studietiden har hon emellertid bott i Stockholm så hon har varit pendlare.
<span class=MR>Utan uppehåll</span>
På fyra år blir man vad som kallas skogsvetare. Vill man bli jägmästare får man lägga till ytterligare ett år och det är det som Ida Pettersson har valt att göra. Snart är hon klar med detta så kallade jägmästarår.
Ida har aldrig ångrat sitt val av utbildning. Det har gått bra att plugga. Det är inte ovanligt att man på den här nivån tar ett studieuppehåll och reser ut i världen. Eller att man jobbar emellanåt. Ida har valt att ägna sig helhjärtat åt pluggandet.
­ Jag har klarat det utan att bli studietrött, förklarar hon.
Hon har inte någon gång ångrat sitt studieval även om hon under resans gång har träffat på många andra som också studerar intressanta grejer som inte direkt har bäring mot skogen.
<span class=MR>Finns jobbet?</span>
Men nu handlar det alltså om att skaffa ett jobb. Hur stora är möjligheterna att hitta det på Gotland?
Ja, hemma på ön igen behöver ju inte Ida kämpa så hårt mot myten att Gotland är skogslöst. Det har hon fått göra i många sammanhang under utbildningen. Vanföreställningen om det skoglösa Gotland är vida spridd.
Men vi vet ju att det finns skog och också att det finns jobb i skogen. Just nu är faktiskt också två skogskonsulenttjänster på länsstyrslen utlysta och Ida skall givetvis söka. Frågan är bara vilka medtävlare hon får om dessa jobb.
Hon hoppas givetvis att få en av tjänsterna.
Med sig till Gotland har hon pojkvännen som har läst teknisk fysik och som nu jobbar som lärare på Högskolan. Det finns förhoppningar om att han skall kunna doktorera på Gotland.
På fritiden gillar Ida att göra saker med händerna. Nu hoppas hon få tid att gå den där keramikkursen, som hon aldrig fick plats i under Stockholmstiden.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om