Nu införs hårdare straff för djurplågeri. Carin Götblad pekar på hur viktigt det är att allmänheten anmäler misstänkt djurplågeri till länsstyrelse eller polis.
De flesta människor känner starkt när de läser om djur som blir utsatta för tortyr och lidanden. Men många väljer att inte sätta sig in i detaljerna och kanske bara läsa rubrikerna eftersom detaljerna är otäcka och skapar ångest. Därför, menar Carin Götblad, polismästare vid NOA (Nationella operativa avdelningen), är det så viktigt att media skriver om det.
Den 16 mars publicerade GT en artikel om ett åtal för misstänkt djurplågeri där en ko bland annat sägs ha hängts levande i ett ben från en traktor. Artikeln fick förra länspolismästaren på Gotland att reagera:
– Jag kan inte uttala mig i enskilda ärenden, men brukar säga att små barn och djur inte själva kan berätta hur de har det. Det gäller även riktigt gamla människor. Därför är det så viktigt att media skriver om det. Det är så man trycker på för att få till en förändring, säger hon.
Den 1 juli i år införs det nya brottet grovt djurplågeri där straffskalan blir fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Det här, menar Carin Götblad, är en viktig pusselbit för att fallen ska få högre prioritet genom hela rättskedjan.
– De senaste tolv åren har mindre än två fall per år lett till fängelsedom. Och då nästan alltid bara villkorlig dom och böter. I och med att straffet varit så lindrigt har brotten inte prioriterats på det sätt som behövts hos rättsväsendet. I och med ändringen tvingas hela rättskedjan prioritera på ett helt annat sätt än de gjort i dag, säger hon.
Carin Götblad, tidigare länspolismästare på Gotland, hoppas att det nya brottet grovt djurplågeri ska göra skillnad i prioriteringen av djurskyddsärenden.
Hon berättar att den längsta domen som utdömts för djurplågeri är 15 månader. Det var under hennes tid som länspolismästare i Stockholm.
– Det var i en dom om en hundvalp som torterades under lång tid och senare dödades under förfärliga omständigheter av en ung man.
Den viktigaste poängen med hårdare straff enligt Götblad, är inte i första hand att det ska verka avskräckande, utan handlar om att ge mer auktoritet till länsstyrelsernas arbete med kontroll och tillsyn, ett arbete som måste stärkas.
– Hela fältet med att ta upp anmälningar, göra tillsyn och sedan följa upp ärendena behöver lyftas. Det finns i dag för lite resurser och både rättsväsende och länsstyrelser måste jobba mycket mer offensivt.
Hon säger att bredden på ärenden som rör djurplågeri är stor. Från ren vanskötsel till kriminella som använder djur i sin brottslighet.
– Sen har vi både psykiskt sjuka människor och okunniga människor. Jag såg en dom från Kalmar om en kvinna där man hittat 38 kattungar i hennes frys. Kvinnan berättar att när hon skulle avliva kattungarna – för hennes katt hade fått ungar – så lade hon dem levande i plastpåsar i frysen och gick hemifrån för att slippa höra skriken. Förr i tiden avlivade man kräldjur så då man trodde att det var bra. Nu vet vi att det är otroligt smärtsamt för alla djur att dö på det sättet för blodkärlen sprängs. Det är ett väldigt lidande.
Många väljer att blunda när det blir för jobbigt. I ett fall av djurplågeri hade en kvinna 38 kattungar i frysen. Hon lade dem där medan de fortfarande levde. (Genrebild)
Ett annat exempel som resulterade i villkorlig dom och böter var en man som köpte en hundvalp till sina barn i julklapp, och som påstod att valpen var aggressiv, varför mannen inför barnen tar fram ett luftgevär, jagar den runt i bostaden och skjuter den med 40 skott, varav ett i ögat. Trots det dog den inte så han fick till slut avliva den med kniv.
– Han fick alltså dagsböter och villkorligt. Det är så det ser ut.