Snart kan Matias titulera sig leg. biomedicinsk analytiker

En biomedicinsk analytiker utför många olika arbetsuppgifter som att analysera blod- och urinprover eller utföra EKG. Nu blir det från 1 april krav på att ha legitimation för att få arbeta som biomedicinsk analytiker. Sedan ska det dröja högst ett år innan man har sin legitimation. Matias Lundström tycker det är bra med det här kravet.
- Det är ett krav som har drivits centralt. Det blir ett erkännande av oss som yrkesgrupp. Det är en treårig högskoleutbildning vi har och som ställer lite högre krav vad gäller matte, fysik och kemi, än vad sjuksköterskor har. Man får söka och betala för legitimeringen.

Lite bortglömd verksamhet
Den verksamhet som bedrivs på laboratorierna är inget som allmänheten ser så mycket av. "Vi är lite bortglömda. Allmänheten ser oss mest bara på blodcentralen och på kemlabbets mottagning", säger Matias.
Själv har han varit här i fem år nu. Det var kärleken som fick honom hit. Hans tjej jobbar på miljö- och hälsoskyddskontoret. Tidigare har han arbetat i 5,5 år på fastlandet, dels på ett litet bioteknikföretag, dels på stora läkemedelsföretaget Pharmacia. På fastlandet finns en stor privat sektor, något som inte finns på Gotland alls.
Men det är en stor och omfattande och oerhört viktig del av sjukvården som Matias Lundström arbetar inom. På kemlab analyserar man 400 000 prover per år! Det klarar man tack vare datorisering och högteknologiska maskiner. Det mesta klarar man här. Men lite ovanligare prover skickas till Huddinge sjukhus, som Gotland har ett samarbete med.
På kemlab finns bemanning dygnet runt för att klara också alla akuta prover, förutom alla andra analyser som läkarna vill ha hjälp med för att kunna ställa rätt diagnos.
- Arbetsuppgifterna är uppdelade så att vi växlar mellan fem olika arbetsområden. Ett kan vara att ta emot akuta prover. Sedan kan det gälla att ta emot och sortera övriga prover, göra själva analyserna, tappa blod och lämna ut blod och slutligen, provtagningar. Det finns då sedan ganska många olika provtyper att hålla reda på och hur proverna ska förvaras, säger Matias Lundström.
För att klara allting så finns högteknologi till hjälp. En del arbete görs fortfarande vid mikroskop. Men jämfört med tidigare, då allt skedde manuellt, är det stor skillnad.
- Det är en stor utveckling som har skett från att göra allt för hand till dagens stora maskiner. Volymen i dag med 400 000 prover per år hade inte fungerat för tio år sedan. Nu har vi två stora maskiner som gör analyser, maskiner som vi var först i Europa med. Resultaten som maskinerna tar fram går direkt in i datasystemet och in i systemet med elektroniska journaler, Take care, som nu finns. Men här på kemlabb har vi varit datoriserade i tio år, något som övriga sjukvården har blivit först nu i och med Take care, säger Matias Lundström.