Mycket har hÀnt nÀr det gÀller jÀmstÀlldhet, som ocksÄ blivit viktigt för företagens möjlighet att rekrytera personal. 2021 tog Clara Nohrlander studenten och i dag Àr hon som snickare med och bygger det nya A7 i Visby.
â NĂ€r jag kom till Peab var jag den första tjejen. I dag Ă€r det jĂ€mstĂ€llt, men det Ă€r fortfarande en process, sĂ€ger hon och berĂ€ttar om det fokus hennes arbetsgivare lĂ€gger pĂ„ att fĂ„ det att fungera.
FrÄn att som ung tjej och lÀrling pÄ tidigare arbetsplatser ha behövt hÄlla sig en hel dag har hon i dag bÄde egen toa, omklÀdningsrum och dusch.
â Jag har varit pĂ„ andra arbetsplatser dĂ€r gubbarna sa: âHĂ€r pissar vi i skogenâ. Det var mycket gubbsnack och prat om snuskiga saker, sĂ€ger Clara Nohrlander och berĂ€ttar hur de mitt under âMe tooâ frĂ„gade henne vad hon tyckte om âden skitenâ.
â Det var âlilla gummanâ och nĂ€r jag frĂ„gade vad jag skulle göra sa de att jag skulle gĂ„ och stĂ€lla mig och vara snygg.
Hos sin nya arbetsgivare Àr normen en helt annan, berÀttar Clara Nohrlander.
â Förra Ă„ret tog Peab Sverige beslut om att det ska finnas gratis mensskydd. Det Ă€r kul att se att det inte bara Ă€r snack utan att det verkligen hĂ€nder nĂ„got, sĂ€ger hon och berĂ€ttar att lagbasen stĂ€ller samma krav pĂ„ henne som pĂ„ killarna.
Att mycket hÀnder pÄ kort tid kan Ida Dahlström intyga. Hon jobbar i receptionen pÄ Strand hotell.
â DĂ€r blir man sedd för den man verkligen Ă€r, sĂ€ger hon och menar att vi behöver se pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet genom att vĂ„ga bryta könsstereotypa normer.
Fortfarande finns strukturer som behöver bearbetas, dÀr tjejer utifrÄn kan fÄ kommentarer i hur de förvÀntas vara och hur mycket plats de förvÀntas ta.
â Pratar jag för mycket Ă€r det ett problem, men om en kille gör det anses det bara charmigt. Sluta titta pĂ„ könsroller och stereotyper â vi Ă€r alla mĂ€nniskor, sĂ€ger Ida Dahlström och menar att grunden till allas lika vĂ€rde börjar dĂ€r.
Tidigare mansdominerade yrken har blivit mer jÀmstÀllda, konstaterar Inger Hallgren efter 25 Är som parkarbetare hos Region Gotland.
â Nu Ă€r det 50/50 och jĂ€ttemycket kvinnor. Vi skottar snö och gĂ„r i skogen med röjsĂ„g och klinga, sĂ€ger hon.
PÄ tre generationer kan hon se att mycket har hÀnt, frÄn hennes pappa som aldrig lagade maten till hennes son som sjÀlvklart Àr hemma med barn, delar pÄ vabbandet och handlar tillsammans. Sin egen vardag hemma Àr Inger Hallgren ocksÄ nöjd med, Àven om den inte Àr jÀmstÀlld till 100 procent.
â Min karl kan bĂ„de laga mat och koka kaffe, men han Ă€r bĂ€ttre pĂ„ bilar och jag pĂ„ att sortera tvĂ€tten sĂ„ att inte allt blir grĂ„tt.
PÄ Gotland Àr löneskillnaderna mellan könen lÀgst i landet och den kvantitativa ojÀmstÀlldheten lÄg. Men fortfarande Àr exempelvis yrken som undersköterska ett extremt kvinnodominerat yrke, konstaterar Caisa Skoggren, jÀmstÀlldhetsstrateg pÄ lÀnsstyrelsen.
â Vi har en vĂ€ldigt könsuppdelad arbetsmarknad och det syns redan pĂ„ gymnasiet, sĂ€ger hon och berĂ€ttar att bara fem av 20 nationella gymnasieprogram klarade kraven pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet och att tre enbart bestod av pojkar.
Lokalt gÄr utvecklingen Ät rÀtt hÄll, till skillnad mot i mÄnga andra lÀnder för kvinnors rÀttigheter. Men fortfarande lÀgger gotlÀndska kvinnor nÀra en timme om dagen mer Àn mÀnnen pÄ obetalt arbete i hemmet.
â Det Ă€r ganska mycket och ett hinder för jĂ€mstĂ€lldheten. Det pĂ„verkar vĂ„r ekonomi och den bild vi ger vĂ„ra barn i vem som ska göra vad, sĂ€ger Caisa Skoggren.