Clara Nohrlander är snickare på Peab och hon hyllar de satsningar som arbetsgivaren har gjort, bland annat på egen toa och egen dusch med omklädningsrum. Lagbasen Tom menar hon ställer samma krav på henne som på killarna.
Mycket har hänt när det gäller jämställdhet, som också blivit viktigt för företagens möjlighet att rekrytera personal. 2021 tog Clara Nohrlander studenten och i dag är hon som snickare med och bygger det nya A7 i Visby.
– När jag kom till Peab var jag den första tjejen. I dag är det jämställt, men det är fortfarande en process, säger hon och berättar om det fokus hennes arbetsgivare lägger på att få det att fungera.
Från att som ung tjej och lärling på tidigare arbetsplatser ha behövt hålla sig en hel dag har hon i dag både egen toa, omklädningsrum och dusch.
– Jag har varit på andra arbetsplatser där gubbarna sa: ”Här pissar vi i skogen”. Det var mycket gubbsnack och prat om snuskiga saker, säger Clara Nohrlander och berättar hur de mitt under ”Me too” frågade henne vad hon tyckte om ”den skiten”.
– Det var ”lilla gumman” och när jag frågade vad jag skulle göra sa de att jag skulle gå och ställa mig och vara snygg.
Hos sin nya arbetsgivare är normen en helt annan, berättar Clara Nohrlander.
– Förra året tog Peab Sverige beslut om att det ska finnas gratis mensskydd. Det är kul att se att det inte bara är snack utan att det verkligen händer något, säger hon och berättar att lagbasen ställer samma krav på henne som på killarna.
Ida Dahlström tycker att hon på jobbet i receptionen på Strand hotell blir sedd för den hon är som människa och hon menar att hon lever jämställt.
Att mycket händer på kort tid kan Ida Dahlström intyga. Hon jobbar i receptionen på Strand hotell.
– Där blir man sedd för den man verkligen är, säger hon och menar att vi behöver se på jämställdhet genom att våga bryta könsstereotypa normer.
På Gym 1 trivs Ida Dahlström när hon är ledig från jobbet i hotellreceptionen. Att se varje människas lika rättighet oavsett kön, menar hon, är grunden till ett jämställt samhälle.
Fortfarande finns strukturer som behöver bearbetas, där tjejer utifrån kan få kommentarer i hur de förväntas vara och hur mycket plats de förväntas ta.
– Pratar jag för mycket är det ett problem, men om en kille gör det anses det bara charmigt. Sluta titta på könsroller och stereotyper – vi är alla människor, säger Ida Dahlström och menar att grunden till allas lika värde börjar där.
Efter 25 år som parkarbetare hos regionen menar Inger Hallgren att jämställdheten är bra och att hälften är kvinnor. "Vi skottar snö och går i skogen med röjsåg och klinga".
Tidigare mansdominerade yrken har blivit mer jämställda, konstaterar Inger Hallgren efter 25 år som parkarbetare hos Region Gotland.
– Nu är det 50/50 och jättemycket kvinnor. Vi skottar snö och går i skogen med röjsåg och klinga, säger hon.
På tre generationer kan hon se att mycket har hänt, från hennes pappa som aldrig lagade maten till hennes son som självklart är hemma med barn, delar på vabbandet och handlar tillsammans. Sin egen vardag hemma är Inger Hallgren också nöjd med, även om den inte är jämställd till 100 procent.
– Min karl kan både laga mat och koka kaffe, men han är bättre på bilar och jag på att sortera tvätten så att inte allt blir grått.
Caisa Skoggren är jämställdhetsstrateg på länsstyrelsen och menar att mycket går framåt lokalt. På Intenationella kvinnodagen tycker hon att det finns anledning att fundera kring kvinnors rättigheter och möjligheter, som i många andra länder går åt motsatt håll.
På Gotland är löneskillnaderna mellan könen lägst i landet och den kvantitativa ojämställdheten låg. Men fortfarande är exempelvis yrken som undersköterska ett extremt kvinnodominerat yrke, konstaterar Caisa Skoggren, jämställdhetsstrateg på länsstyrelsen.
– Vi har en väldigt könsuppdelad arbetsmarknad och det syns redan på gymnasiet, säger hon och berättar att bara fem av 20 nationella gymnasieprogram klarade kraven på jämställdhet och att tre enbart bestod av pojkar.
Lokalt går utvecklingen åt rätt håll, till skillnad mot i många andra länder för kvinnors rättigheter. Men fortfarande lägger gotländska kvinnor nära en timme om dagen mer än männen på obetalt arbete i hemmet.
– Det är ganska mycket och ett hinder för jämställdheten. Det påverkar vår ekonomi och den bild vi ger våra barn i vem som ska göra vad, säger Caisa Skoggren.