Snygga fåglar motstår virus

Evolutionsbiologer har länge försökt förklara varför olika individer av en art ser så olika ut och varför partnerval påverkas av beteenden och delar av utseendet som rimligtvis inte kan vara till någon nytta. Man har därför börjat forska allt mer kring genetiken bakom det som kallas sekundära sexuella karaktärer.
Exempel på detta är påfågelns stjärt, fisken tångsnällehonans ränder - och den på Gotland vanliga arten halsbandsflugsnappare och då hanens vita pannfläck.
Hos många arter föredrar både hanar och honor att para sig med dem som har de största eller färggrannaste av dessa ornament eller som till exempel sjunger mest komplicerat.

Bra kondition
En teori säger att ornamenten är tydligast hos individer som är i bra kondition och att både ornamentstorlek och kondition är ärftligt.
Frågan är då varför evolutionen inte medfört samma utseende och goda kondition hos alla. Finns det något i miljön som befinner sig i ständig förändring och som kan styra utseendets och hälsans genetik och som gör att i stället mångfald evolveras fram.
- Allt mer pekar på att den föränderligaste delen av miljön består av parasiter, bakterier och virus. Alla dessa, i synnerhet virus, evolveras snabbare än de värdar vars resurser de lever av. Värden kommer därför alltid att befinna sig i en viktig evolutionär tävling mot sina sjukdomar, förklarar Måns Andersson, fil. dr. i zooekologi, som leder forskargruppen.
I en tidigare studie har han tillsammans med professor Lars Gustafsson visat att gotländska halsbandsflugsnapparhanar med få farliga blodparasiter har större pannfläckar. Den nya studien visar att hanar som vaccineras mot Newcastlevirus producerar mer antikroppar om de har stora pannfläckar.
- Det verkar alltså som om honan använder pannfläcken som hälsoindikator. När hon väljer hanar med stor pannfläck tar hon inte bara de friskaste hanarna utan även de med bäst immunförsvar mot virus.
Resultaten ger inte bara ökad förståelse för varför djur beter sig och ser ut som de gör utan bidrar även till att förklara varför djur som får välja partner själva får friskare ungar än djur som paras samman av människor.