Förste kock Joakim Pettersson lutar sig över salladsbaren med de vita, inbjudande skålarna.
Vid elvatiden brukar eleverna hänga på låset till skolmatsalen på Södervärnskolan. Men nu är dagens rusning precis över. Förste kock Joakim Petterson kan pusta ut vid buffén. Pannbiff med potatis och någon sås står på menyn i dag.
– Vad är det för sås, frågar en nyfiken elev.
Joakim Pettersson svarar att det är en skysås. Eleven tittar förundrat på förstekocken men lastar ändå på den mörka såsen.
Långt ifrån Södervärnskolan pågar politiska diskussioner runt om i landet. Många kommuner i Sverige har behövt skära ner i budgeten för skolmaten på grund av den ökade inflationen. Livsmedelspriserna blir dyrare och skolor vittnar om att barnen äter mer än tidigare.
Hanna Sällström Jonasson är tillförordnad utbildningsdirektör inom Region Gotland och säger att de inte rört i budgeten för skolmat, som andra kommuner gjort. De har varken höjt eller sänkt den, trots att livsmedelsinköpen nästan gick fem miljoner över budget förra året.
– Det finns såklart en farhåga att kostnaderna ökar, som det gör i övriga Sverige. Om man pratar generellt så finns det en oro för kostnadsökningarna. Det kan ju bli ökade kostnader under en lågkonjunktur. Och 2024 kanske det är ännu värre till och med, säger Hanna Sällström Jonasson.
Men skolorna inom Region Gotland har inte behövt anpassa sig till den nya inflationen, än. Många av de rektorer GT pratar med har haft en känsla av att barnen äter mer men samtidigt är det ingen som kan verifiera magkänslan. Enligt en rektor har statistiken snarare visat på att barnen äter precis som de gjort tidigare.
De vegetariska alternativen är placerade innan det animaliska för att locka eleverna till miljövänligare alternativ. Det handlar om att väcka intresse, menar förstekocken på skolan.
Joakim Pettersson står lutad mot väggen och tittar ut över matsalen. Eleven som frågade om såsen går fram till buffén igen med samma tallrik som nu är tom. Enligt förstekocken är det alltid bra uppslutning i matsalen oavsett om det är inflation eller inte. Och de kan inte se att det slängs mindre mat nu än tidigare, som andra skolor på fastlandet har märkt av. Matsvinnet är en ständig fråga de alltid jobbar med inom skolorna på Gotland. Så att det skulle råda någon inflationseffekt, som i övriga landet, går inte att uttolka.
– Vi vill ta tillvara på det som går åt. Det är sådan vinning att ha eleverna här. Jag känner ett stort ansvar och vi skapar våra egna förutsättningar utifrån de ramar som finns, säger Joakim Pettersson.
Ramarna förstekocken talar om sätts av måltidsförsörjningen i Region Gotland. Och matsedeln gäller för alla kommunala verksamheter. Från de äldsta invånarna till de yngsta säger Sofie Leksäther, tillförodnad måltidschef. Men menyn anpassas efter de olika målgrupperna.
– Barn tycker om sådant som inte innehåller lika mycket näring, till exempel nuggets, medan de äldre kanske vill ha isterband. Då får vi anpassa menyn såklart, säger hon med ett skratt och tänker på hur det vore att servera isterband i skolorna och nuggets på ett äldreboende.
På Södervärnskolan är allt uttänkt. Salladsdisken är mer inbjudande med sina vita skålar för att locka eleverna till att äta mer grönt.
De vita plasttallrikarna ligger intill salladsbaren. Det är där den stora matvandringen börjar för eleverna. Kycklingröra, baconröra, rostad blomkål, tomatsallad och potatissallad ligger och vilar i vita skålar. Efter salladen kommer eleverna fram till kolhydraterna.
I dag serveras det potatis och ris. Efter det följer två vegetariska protein, kyckling-fajitas och sedan slutmålet: det animaliska, pannbiffen. Allt är uttänkt. Från de vita, inbjudande skålarna till köttet som serveras sist för att tallriken ska vara så när som full när eleverna kommer fram.
– Många elever får inte sallad hemma, vi har alltid något extra utöver den vanliga lunchmenyn, säger Joakim Pettersson.
En elev som precis avslutat sin lunch går förbi.
– Det var sjukt gott i dag, ropar hon till förstekocken.
Han ler ödmjukt:
– Det är därför vi är här. Det är vårt huvudmål. Det känns jättekul när de tycker att maten är god.
Trots tuffa, ekonomiska tider verkar det som att Joakim Pettersson och hans kollegor än så länge har de förutsättningar som behövs för att locka eleverna till skolmatsalen.
Vid ett långbord på Södervärnskolan sitter socialpedagogen Anders Jonsson, och framför sig har han en ovanligt stor, gul tallrik. Kanterna skiner och han håller på att arbeta sig inåt på tallriken.
– Jag har fått en specialdeal, säger han med ett leende och nickar mot den stora tallriken.
Han ska snart resa sig för att ta en portion till.
– Det är fantastisk mat här, bättre än lunchrestaurangerna sedan Joakim började.
Socialpedagogen Anders Jonsson har fått en specialdeal med köket. En stor, gul tallrik går han och hämtar varje dag medan de andra får kämpa med att få plats med maten på de något mindre tallrikarna.
Elevernas vallfärd till foodtrucken Pastavagnen har minskat, menar han. Fyra tonåringar bredvid honom instämmer. Niondeklassarna Ville Bellander och Emrik Lindberg tycker att maten är bra, de tar sig nästan aldrig utanför skolans område för att äta lunch. Och klasskompisarna bredvid dem säger att skolmaten även är ekonomisk och bekväm. Det är ju en bit till Pastavagnen.
– Men sju-åtta killar i klassen gick alltid dit förut, säger Ellen Althin som går i nian.
Anders Jonsson lovordar maten. Bredvid honom sitter eleverna Emrik Lindberg och Ellen Althin.
Anders Jonsson vill tillägga något men har mat i munnen. Han pekar i stället instämmande mot Ellens klasskompis Ursula Nordgren som påbörjat en mening och förstår gesterna. Hon säger att det var först då man fick lämna skolans område och att det var nytt och spännande. Hon fortsätter:
– Men om du har en epatraktor så är det inte långt egentligen. Men jag har hört av många att maten här är bättre än i gymnasiet och de andra skolorna.
Niondeklassarna Emrik Lindberg, Ellen Althin, Ursula Nordgren och Ville Bellander sitter och diskuterar skolmaten på Södervärnskolan.
Det är tydligt att skolan vill att matsalen ska vara som en magnet för eleverna. Och varje fredag sätter förste kock Joakim Pettersson och hans kollegor på dansbandsmusik och hänger upp discolampor i matsalen.
Långt ifrån den politiska verklighet Region Gotland står inför.
I ett pressmeddelande skriver nämligen barn- och utbildningsnämnden att "den stigande inflationen och ökade kostnader påverkar nämndens verksamheter. Bland annat ökade matkostnader". Oscar Lindster (S) är ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Han säger att de än så länge inte rört skolmaten på politisk nivå men säger samtidigt att man håller ett öga på det.
Han kan inte utesluta att det i ett försämrat läge kan komma att förändras.
– Vi vet att barnen äter mer i bistra ekonomiska tider. Då måste vi titta på budgeten. Vi kommer inte skära ner i den just nu. Barn och elever måste kunna äta sig mätta. Men om det blir en skarp fråga, då är det klart att vi måste se över hur vi ska undvika att skära ner i budgeten, säger Oscar Lindster.