Omkring 200 invånare bor i Gammalsvenskby, nära Krimhalvön.
– Det är bara katastrof, jag är helt chockad att det här händer. Det är i Europa och det är 2022. Det är helt galet, säger Sofia Hoas som vaknade av vid 04-tiden på trosdagsmorgonen av ett sms som berättade att invasionen var igång.
Sofia Hoas är ordförande i föreningen Svenskbyborna och besökte byn Gammalsvenskby, nära Krimhalvön, så sent som i oktober förra året. Hon hade under torsdagsmorgonen kontakt med släkt i byn där omkring 200 svenskättlingar numera bor.
– De jag pratat med vaknade av bombningar i morse.
Sofia Hoas har via telefon fått information om vad som händer på plats i Ukraina.
– Folk är rädda. De berättade att de varit och bunkrat mat för att klara sig. De har förberett sig på att kunna ta skydd vid närmare anfall och förbereder sig för att kunna klara sig utan el, för de inser att den inte kommer vara kvar särskilt länge.
Sofia Hoas fortsätter:
– De kan inte resa eller röra sig. De försöker få hem ungdomar som pluggar i städerna, men de kommer ingenstans. Det är vägspärrar och många är fast i sina bilar. Det är en väldigt stor oro och en katastrof, det är vad de sagt till mig.
Sofia Hoas har varit i kontakt med släkt i Ukraina. "Folk är rädda", säger hon.
Hur beskriver de stämningen i landet?
– Det är katastrof att det händer. Det är svårt för folk att ta in att det är på riktigt. Det är en upprörd stämning och såklart en stor rädsla.
Du som är i Sverige och på Gotland, hur känns det att höra det här, för dig?
– Det är hemskt. Jag är fortfarande chockad och det känns ännu overkligt.
Osäkerheten inför framtiden är stor.
– Vi hade tänkt åka dit med en större grupp i maj, det kommer inte gå att genomföra. Det kan bli så att det jag aldrig mer kommer dit.
Hur känns den tanken, att kanske aldrig åka dit igen?
– Fruktansvärt.
Ryssland invaderade Ukraina under torsdagsmorgonen.
Sofia Hoas hade under torsdagsförmiddagen fortsatt kontakt med släkt och vänner i Ukraina, men påverkan på den tekniska infrastrukturen försvårar.
– Internet svajar redan mycket och telefon fungerar inte som det ska. Jag hoppas att vi kan fortsätta ha kontakt ett tag till.
Maktlösheten att inte vara på plats är något som Sofia Hoas brottas med från Gotland.
– Vi kan inte göra så mycket här. Det är frustrerande. Vi kan bara förbereda humanitär hjälp direkt på plats.
Sofia Hoas besökte Gammalsvenskby senast i Oktober.
Ingen som Sofia Hoas pratat med har än så länge pratat om att fly från Ukraina.
– Inte ännu. Som det är nu så är deras fokus på att överleva på plats. Kan de inte få mat eller hålla husen varma framåt kan det såklart bli aktuellt.
De äldre i Ukraina har tvingas uppleva krig tidigare, vad säger dom?
– De är luttrade. Det river såklart upp mycket känslor, de har levt under krig och förtryck. Samtidigt är de ledsna över att deras barn och barnbarn måste uppleva det som de hoppats skulle vara slut på för alltid.