När Sofie Pettersson fick reda på att hon är nominerad till GT:s finaste utmärkelse föll hakan till bordet.
– Det kom verkligen från ingenstans, men så kul! När telefonsamtalet var över försökte jag berätta för min stackars sambo, som nog inte förstod vad jag försökte få sagt. Jag var i chock, berättar hon när vi ses i lägenheten strax intill Kajsarporten i Visby.
Jämfört med de namn som kommer att presenteras under kommande dagar är Sofie Pettersson en doldis. Men för de 200 gotlänningar som hon leder i svängig körsång har hon blivit en aldrig sinande källa till glädje och energi.
2017 fick körföretaget Joyvoice genom hennes försorg en Gotlandsfilial, som snabbt växte till öns största kör. Två år senare hade det blivit dags att starta eget. Så hade Songlife, popkören som Sofie Pettersson leder helt ensam och helt på egna villkor, sett dagens ljus.
– När jag drog igång Songlife hade jag ett enkelt mål: Jag ville sprida sångglädje till så många som möjligt. Vuxna, barn, vana och ovana sångare – alla ska vara välkomna. Ett annat mål jag hade var att involvera medlemmarna. De ska kunna komma med förslag på vad vi ska sjunga, och så har det blivit också. Eftersom jag gör det här helt själv finns det inga begränsningar, säger hon.
Kort efter att den första annonsen lades upp började anmälningarna rasa in. Första terminen hade hennes körer runt 150 medlemmar. Sofie Pettersson red på en glädjevåg, som nådde sin kulmen under terminsavslutningskonserten i Säves aula för ett år sedan.
– Vi sjöng "En värld full av liv". Det var bland det häftigaste jag varit med om mitt liv, att se alla, från 5-åringen till 70-plussaren ge sitt allt och försvinna i musiken. Jag fick gåshud.
Körsångens tjuskraft kan inte reduceras till sjyst gung eller att rätt ton prickas, understryker Sofie Pettersson.
– Musik är terapi. När passet börjar och alla sjunger försvinner all stress och oro från jobbet och privatlivet och man går upp i ögonblicket. Det är inte bara jag som känner så. Körmedlemmarna är duktiga på att berätta för mig vad Songlife har betytt för dem.
Andra terminen sammanföll med den olycksdigra våren 2020, när hela samhället, Songlife och Sofie Pettersson inräknade, tvingades ställa om. Sofie har fått lösa situationen efter bästa förmåga med livesändningar och andra digitala hjälpmedel. För sjungas skulle det, oavsett om det pågick en pandemi eller inte.
– Nu vill jag bara att det här ska ta slut så vi kan börja ses fysiskt igen. Men om man ska se något gott i det här har många medlemmar blivit mer bekväma med att sjunga ensamma hemma under den här tiden. Det är ju lättare att våga när man är i grupp och rösten försvinner i mängden. Den spärren har släppt vid det här laget. Och det är bra, för musiken behövs mer än någonsin, inte minst i vardagen.
Sofie har för vana att göra just så, att alltid se ljuset, även under mörka stunder.
Har du alltid varit en glad prick?
– Bra fråga ... Jag tror det. Har egentligen aldrig reflekterat över det. Jag vet bara att jag blir glad om jag kan göra någon annan glad. Om jag kan säga något, ge en komplimang eller så, för att locka fram ett leende på någon annans läppar, då gör jag det utan att tänka.
Vad skulle det betyda för dig att bli Årets gotlänning?
– Jag skulle i så fall bli Årets gotlänning med alla medlemmarna i körerna. Vi har gjort det här tillsammans.
