Sol, ved och vatten...
– När jag var grabb bodde vi i hus där snön blåste in på golvet. Det var minus tjugo grader på golvet.I dag har Håkan Jonsson byggt ett hus utan golvdrag och med minst tjugo grader på golvet. Plusgrader! Och det är inte bara komfortabelt utan också energismart.
Foto:
Utifrån sett är det inget märkvärdigt med huset; ett och ett halv plan, huvudsakligen vitputsat med inslag av mörk träpanel. Några solfångarpaneler på taket och en träveranda med pool - men det börjar bli en ganska vanlig syn.
Men nästan varenda detalj i huset är genomtänkt utifrån en bärande tanke: att det ska vara både komfortabelt och energieffektivt.
När Håkan Jonsson berättar om hur och varför det blev så börjar han med år 1983, då paret Jonsson flyttade in i ett stort och allt annat än energieffektivt hus i Klintehamn.
Snö på köksgolvet
Men egentligen börjar historien mycket tidigare, och mycket längre norrut.
- Farsan var järnvägare på norra stambanan. Vi bodde i Grötingen norr om Bräcke, berättar Håkan Jonsson.
- I huset där blåste snön in på köksgolvet på vintrarna. Mamma har berättat att vi hade en inspektör från SJ på besök och då la hon en termometer på golvet. Han tittade på den och sa "Det är ju tjugo grader". Då sa mamma: "Det är tjugo grader minus". Och på det golvet kröp jag omkring!
Raskt framåt i historien till 1983.
- Då köpte vi ett hus i Klintehamn. Det var nio rum och kök på 250 kvadratmeter. Det var dragigt och oisolerat och jag fick ställa klockan på ringning klockan två, klockan fyra och klockan sex på nätterna för att gå upp och lägga ved i pannan. Trots att det var 70-80 grader i pannan och 50 grader i elementen började vi frysa.
- Det var då jag började fundera på hur man egentligen skulle bygga ett hus. Och jag har lagt ned mycket tid på research sedan dess, säger Håkan Jonsson.
När barnen blev stora och hade flyttat hemifrån var det dags att förverkliga planerna.
- En sak var jag klar över: det skulle vara golvvärme och minst tjugo grader varmt vintertid. En annan sak var att det skulle vara solvärme.
- Den första lösningen hette ackumulatortank. Den andra slutsatsen stavades isolering.
85 grader i februari
Till solvärmen blev det vakuumpaneler som sitter i ungefär 45 graders vinkel.
- Om det bara är klart väder kan de ge 85 grader även i svag februarisol.
Men solvärmen räcker inte alltid på vintern när den som mest behövs. Så den har kompletterats med en vedpanna på 40 kilowatts effekt som också värmer ackumulatortanken på 2,5 kubikmeter. Dessutom finns det en elpatron som reserv.
- Jag tycker det är bra att elda med ved. Det är solenergi, återvinningsbar, som lagrats de senaste femtio-sjuttiofem åren. Men det ska vara torr ved, rätt panna, anpassad skorsten och bra lufttillförsel, säger Håkan Jonsson.
I stället för att gå upp och fylla pannan flera gånger per natt räcker det nu för Håkan Jonsson att elda två gånger i veckan.
- Vi eldar på onsdagar och under helgerna. Vi har aldrig under 20 grader. Helst ska det vara 22, tycker Håkan Jonsson.
- Dessutom eldar vi bara från slutet av oktober till början av mars. Resten sköter solpanelen. Den har gett ett energitillskott på mer än 2 000 timmar per år sedan vi flyttade hit!
- Vi gör av med ungefär tio kubikmeter ved per säsong, och vi kan få den färdighuggen för ungefär 300 kronor kubiken. Jag berättade för min svåger, som har ett radhus på 150 kvadratmeter utanför Stockholm, att vi hade en uppvärmningskostnad på 3 000 kronor. Han blev inte så imponerad för det hade nästan de också - men han pratade om månadskostnad!
Håkan Jonsson har själv ritat huset och placerade det medvetet i öst-västlig riktning, så att solpanelerna hamnade åt söder. Väggarna är 35-centimers isolerleca och fönsterna har isolerglas och är gasfyllda för ännu bättre isolering.
- Vi har tänkt igenom vilka fönster vi verkligen vill kunna öppna. De andra är inte öppningsbara.
Enkelt köra in veden
Pannrummet ligger i direkt anslutning till huset med ingång utifrån.
- Det är bra med korta ledningar, och det ska vara enkelt att köra in veden, och enkelt att vädra ut rök - om det behövs - utan att kyla ut huset.
I pannrummet sitter också en elektrisk varmvattenberedare på 100 liter för tappvarmvatten.
- Det är en eftergift, det blir några extra kilowattimmar. Men vattnet som går in i den kommer från tanken och är i alla fall förvärmt.
Någon komplicerad styranläggning behövs inte.
- Det räcker med rumstermostater. Och någon nattsänkning av temperaturen fungerar ändå inte eftersom huset är så trögt då det är gjutet golv och stenväggar, säger Håkan Jonsson.
Huset kompletteras med en pool, som värms av solfångaren på sommaren. Den fungerar som utjämnare eftersom energin från solfångarna måste ta vägen någonstans när den inte behövs i huset.
Pannan räknas hem
Totalt gör Håkan och Maggan Jonsson av med ungefär 10 000 kilowattimmar el per år, vilket är lite för ett hus på 250 kvadratmeter, inklusive bastu.
Men ingenting i livet är gratis. Lägre driftkostnader motsvaras ofta av dyrare investeringar.
- Det är svårt att säga exakt hur mycket dyrare det blivit. Direktverkande el hade kanske blivit 100 000 kronor billigare att bygga. Ponera att vedpannan kostade 50 000 kronor så går den att räkna hem rätt fort. Men det tar nog längre tid att spara in vad solfångaren kostade.
- Sedan är det ju en del praktiskt besvär med vedeldning. Men om man inte är beredd på praktiska besvär ska man nog inte äga hus över huvud taget! tycker Håkan Jonsson.
Så jobbar vi med nyheter