Det är mörkt inne i maskinhallen på Ryftes i Fole. Teknikern Peter Ahl lyser med sin ficklampa för att se var han sätter fötterna i den smala spiraltrappan som leder upp till rampen i kylrummet där 3 000 lådor morötter förvaras. Systrarna Erika Andersson, som är huvudansvarig för försäljningen och vice vdn Karin Andersson, följer honom hack i häl. Det gäller att inte ha höjdskräck eller klaustrofobi för det är både trångt och högt. Väl uppe öppnar Karin dörren till kyllagret och en doft av färska, söta morötter väller ut. Stora fläktar i taket blåser ut kalluft i rummet som håller en temperatur på noll grader.
– Allt vi skördat ska hålla noll grader nu i flera månader innan det körs ut, det sista tar vi ut i juni, säger Karin och blickar ut över havet av morötter under sig.
Kyllagren drar mycket energi och nära 60 procent av all elektricitet som används på gården slukas av kompressorerna i kylsystemen.
Producerat länge
Ryftes har varit producenter av sin egen el sedan 1990 då det första vindkraftverket restes och sedan i december produceras även solenergi på gården i Fole. Hela taket på maskinhallen är klätt med 960 kvadratmeter solpaneler.
– Solpanelerna ger fem procent av vår totala elförbrukning, säger Karin.
Enligt Yngve Andersson är solcellerna i första hand en investering för miljön.
–I Tyskland har man hållit på med solceller länge, här är det inte lika vanligt. Det är kul att vara med i början och se hur det går, säger han.
Solpanelerna är en investering för framtiden, de har lång livslängd och beräknas kunna leverera el i minst 50 år.
– Det finns inga rörliga delar och inget som slits, säger Peter.
Att installera solcellerna kostade 1,6 miljoner och enligt beräkningarna ska systemet ha betalat sig självt på 20 år.
Bäst på våren
Solpanelerna producerar el så fort det är ljust, även på vintern, men den bästa tiden för solcellerna är sent på våren, de producerar mest när det är kallt och mycket solt. Att de inte ger mest ström på sommaren beror på att solcellernas effektivitet sjunker när de blir varma.
Högt upp på en vägg inne i maskinhallen sitter tio gula lådor. Det är konverterare som gör om likspänningen till växelspänning som går att använda på gården.
Strömmen från solpanelerna och vindkraftverket på gården går direkt in på det egna nätet.
– Genom att inte sälja externt, gör vi en kostnadsbesparing. Säljer vi den så får vi bara några ören, säger Peter.
Mycket energi
Packeriet och alla kyllager förbrukar enorma mängder energi, men totalt sett producerar Ryftes mer el än vad de själva förbrukar. I dagsläget har de fem vindkraftverk utspridda på ön samt äger en dryg fjärdedel i Näsudden Väst administration. Totalt producerar de ungefär 30 GWh per år.
Genom att se över sin verksamhet och trimma maskinerna har Ryftes lyckats sänka sin elförbrukning från 3,4 till 2,4 miljoner kWh per år.
– En stor bov är värme och ventilation, säger Yngve Andersson.
Runt om på gården har Peter installerat separata mätare som med grafer på webben visar exakt hur elförbrukningen ser ut. Med hjälp av mätarna kan elförbrukningen kontrolleras.
– En förutsättning för att minska åtgången är att hela tiden mäta och följa upp, så man vet var man ska lägga krutet, säger Peter.