Sommarstuga eller fiskebod
Hur förvaltas fiskelägena på Gotland?Vilka idéer har diskuterats?Det var frågor som ställdes på mötet i Östergarns bygdegård i går. Ett möte som lockade nära hundra intresserade och diskussionen mellan "vanligt folk" och myndighetspersoner var livlig.-I den senast byggda strandboden i Herrvik har aldrig förvarats så mycket som ett "tåsksnöre", sa Fred Klingvall, Östergarn.
-Det finns 250 fiskelägen på Gotland och då räknade vi till 1700 bodar. Sen finns ett 50-tal landningsplatser med ytterligare någon bod utöver det, sa Björn. Av dessa var ungefär 600 bodar mer eller mindre inredda till sommarstugor.
<span class='mr'>Yttranderätt</span>
Hur utvecklingen har gått de senaste 30 åren efter den sista inventeringen visste de flesta som deltog på mötet.
-Tidigare fick hembygdsförbundet och fiskarföreningar i fiskelägen yttra sig. Det får man inte längre, sa Erik W Ohlsson, före detta ordförande i hembygdsförbundet. Detta är något som vi måste eftersträva att få tillbaka.
Han fick medhåll av många andra. Trots att alla får yttra sig och myndigheterna brukar meddela i annonser är det inte alltid man uppmärksammar detta. Får man ett brev så ser man det på ett annat vis.
<span class='mr'>Bygger och säljer</span>
Vad fiskelägena skall användas till i framtiden var alla till stor del överens om.
-Även om fiskerinäringen inte är så aktiv just nu så kan det komma tillbaka, sa Valter Söderström, Herrvik. Och bodarna kommer att användas till fiskebodar så som det är tänkt. Men man blir bedrövad när man ser hur folk bygger altaner och annat runt bodarna, man inreder kök och det blir rena fritidshus. De senast byggda bodarna i Herrvik har byggts i ren spekulation. Man bygger och säljer sedan dyrt. Han efterlyste tillsyn från myndigheter som har beviljat bygglov och dispenser.
-Vi håller på att utarbeta en tillsynsplan men det är ett långsiktig arbete och man håller på att lösgöra resurser till detta, sa Gunnar Gustavsson, Länsstyrelsen, som handlägger strandskyddsärenden.
När man diskuterade hur strandbodarna skall användas kom frågan om övernattning upp.
<span class='mr'>Eftergifter</span>
-Det är svårt att få folk att hjälpa till med underhållet av själva fiskeläget om de inte får bo där, sa Folke Jonsson, Hus fiskeläge i Ronehamn. Man måste hela tiden göra eftergifter för att få folk att vara vid fiskeläget. Annars blir det inget liv där alls.
Ingvar Ronström, Tomtbods fiskeläge i Burs, det enda som är kulturminnesmärkt hittills:
-Det är inte problemet om folk bor där eller inte. Man har bott i fiskelägen i alla tider. Men får jag se en TV-antenn eller en solfångare då blir jag förargad.
Leif Dahlby, Lickershamn fiskeläge, berättade om verksamheten där.
-Jag tycker att vi har lyckats bevara vårt fiskeläge men det är hela tiden en balansgång mellan utveckling och bevarande, sa han. Men vi har en fungerande fiskarförening som omsätter 100000 kronor om året och där medlemmarna jobbar mycket ideellt.
Även i Gnisvärd fungerar fiskarföreningen berättade Göte Uthas.
De som medverkade och berättade om regler som gäller fiskelägen var Jörgen Renström, länsmuseet, Mikael Vestberg, stadsarkitektkontoret, Gunnar Gustavsson, Länsstyrelsen (strandskyddsärenden) och Camilla Knekta, som är kulturarvsrådet koordinator.
Det var kulturarvsrådet som arrangerade mötet just för att få i gång en debatt och för att få in idéer och önskemål från "det vanliga folket".
Så jobbar vi med nyheter