Sopsorteringen på Gotland ökar

Men även om den statistik som GA kan presentera i dag visar att gotlänningarna bara blir bättre och bättre på att sortera avfall, så finns problem, framför allt när det gäller att få lämna farligt avfall i Visby.
Det går bara en gång i månaden vid återvinningsgården vid Allégatan. Övrig tid måste visbybor bege sig till Roma med exempelvis kemikalier, olja och färg i flytande tillstånd.
Ja, det är uselt att ha det på det viset. Vi har ju i omgångar trott att vi skulle få börja med en ny återvinningscentral på A7-fältet, intill värmekraftverket. Nu ligger detta ett år framåt i tiden, säger Anders Lindholm.
Som vi tidigare har berättat om så gjorde man från kommunens sida en miss då man trodde att det inte behövdes någon detaljplaneläggning på A7-fältet för att där ah en återvinningsgård. byggnadsnämnden sa ja, miljö- och hälsoskyddsnämnden sa ja, men grannar sa nej och överklagade placeringen av återvinningscentralen.
Länsstyrelsen gick på de klagandes linje. Men kommunen ansåg fortfarande inte att det behövdes någon planläggning och överklagade till regeringen. Men där blev svaret att planläggning måste det finnas. därför kan en ny central som ersätter den vid Allégatan finnas tidigast nästa sommar.
<span class=MR>Duktiga hyresgäster</span>
Men trots de här problemen så ökar återvinningen. Detta bekräftas också av Anna Bäckstäde, miljöansvarig hos Gotlandshem. Problemen som har funnits är att boende i ett område i Visby lämnade grovsopor i sopboden i stället för att åka till återvinningen och betala för att lämna dem där.
Det är betydligt bättre där nu och när det gäller återvinningen så ser vi en fortsatt ökning. Där vi bygger bort sopnedkasten blir det en tydlig förbättring. Många har blivit betydligt bättre på att sortera plast och metall sedan sopnedkasten stängts, säger Anna Bäckstäde.
I takt med att sopsorteringen har ökat så har andelen hushållssopor på Gotland minskat stadigt.
Under de senaste tio åren har andelen hushållssopor gått ner från 20 600 ton till 12 000 ton.
Samtidigt har andelen sopor till återvinning under samma period ökat från närmare 4 000 ton till dryga 8 000 ton. Den här utvecklingen har pågått trots att man vet att sopmängden i landet i snitt ökar med två procent varje år.
<span class=MR>Fördubbling på 10 år</span>
Det jag tycker är roligast är att sorteringen av farligt avfall ökar. Per person så ha vi dubbelt så mycket farligt avfall till återvinning jämfört med övriga landet, 5,3 kilo per person jämfört med 2,6 kilo per person för hela landet, säger Anders Lindholm.
Men även om återvinningen har ökat de senaste tio åren så visar årsstatistiken på en liten nergång under förra året.
Men den förklarar Anders Lindholm med att man räknar på hur mycket av det återvunna som har skickats iväg. Man kan ha en del ligga i lager. Därför kan just förra årets siffra vara missvisande.
Ser man till det här årets första fyra månader så finns alltså en liten uppgång på 500 ton jämfört med samma period år 2003. Ökningarna finns på alla typer av material som tidningar, wellpapp, metall, glas (dock en färgat glas) och plast.
Mål. Målet är att
under det här året minska hushålls-
soporna från 12 000
ton till 9 000.
Sopåtervinningen. Under de senaste tio åren har sopåtervinningen fördubblats på Gotland. Och den fortsätter att öka även under de fyra första månaderna i år. Men takten har minskat avsevärt.