Sparförslag med hot mot sju av öns skolor
Sju av Gotlands landsbygdsskolor kan bli nedlagda under de närmaste fem åren.Det framgår av de sparförslag som tagits fram på tjänstemannanivå och som barn- och utbildningsnämnden får ta ställning till den 22 maj.
De landsbygdsskolor som kan bli nedlagda är skolorna i Träkumla, Stenkumla, Hablingbo, Östergarn, Halla, Barlingbo och Hörsne.
Närmast i tiden finns nedläggning av Träkumla nästa år och Hablingbo skola inom 1-2 år. Orsaken är vikande elevunderlag på landsbygden medan elevantalet enligt prognoserna kommer att öka i Visby.
<span class=MR>Anpassning</span>
Vi måste anpassa oss vid vikande elevantal. Det innebär att ett antal landsbygdsskolor är i farozonen under de närmaste åren.
Samtidigt kan vi inte räkna med mer pengar bara för att antalet elever ökar. Den kranen är stängd.
Det innebär på vissa ställen större klasser med fler elever per lärare och på vissa ställen även fler barn per anställd inom förskolan.
Det säger Lars Danielson, chef för barn- och utbildningsförvaltningen, Buf.
Men vad händer då om man inte ökar personalen samtidigt som elevantalet ökar. Redan finns många långtidssjukskrivna.
<span class=MR>Färre nya sjukskrivningar</span>
Vi har genomfört konkreta åtgärder som inneburit att vi har fått både kraftig minskade sjukskrivningar och kraftigt minskat övertidsuttag.
Sjukskrivningarna fortsätter visserligen att öka, men nu i en betydligt lägre takt.
Det framgår vi en jämförelse mellan första kvartalet i år och för ett år sedan och även vid en jämförelse mellan förra året och år 2000, säger Lars Danielson.
I Visbyområdet är det svårt att göra klasserna större. Elevantalet är redan högt.
Däremot föreslår vi färre vikarier, spara in på det lilla materialanslag vi har och minska på fortbildningspengarna. Vi tar också bort en tjänst som biträdande rektor vid Terra Novaskolan och i höst försvinner en rektorstjänst från södra Visby, säger Christer Pettersson chef för Visbydistriktet.
Men att fokusera på ekonomin blir i längden förödande för verksamheten, tycker Christer Pettersson.
När det gäller årets tvingande sparkrav på grund av kommunens usla ekonomi, så skall barn- och utbildningsnämnden alltså spara 12,3 miljoner kronor i år.
Enligt Lars Danielson så har man redan kommit så långt att man för närvarande bara ligger back fyra miljoner kronor.
Han räknar med att man vid årets slut skall ha en budget i balans.
<span class=MR>Klarar sparkraven</span>
Jag är ju i grunden optimist, så jag räknar med att det går ihop i år. Men jag vill markera att det är inte självklart att klösa bort tolv miljoner kronor, säger Lars Danielson.
De sparåtgärder som politikerna skall ta ställning till, dels vid arbetsutskottet i morgon onsdag, dels vid nämndens sammanträde den 22 maj, är egentligen tre år gamla förslag.
Det var i slutet av april 1999, som man tog fram förslag till "strukturella förändringar". Det är dessa som nu har dammats av.
Samtidigt vill jag framhålla att trots sparåtgärder och att vår förvaltning står för en tredjedel av kommunens verksamhet, så kan vi ändå hålla en god kvalitet och vi har god koll på pengarna.
Vad som försvårar för oss är att vi inte kan räkna med ersättningar för det ökade antal elever som prognoserna pekar på framöver.
Men det känns ändå tryggt att vi har en styrning och kontroll som fungerar och vi har goda omdömen från skolverket. Så allt är inte kris i kommunen, tycker Lars Danielson.
Så jobbar vi med nyheter