Spegling av humanism under kriget ledde till kulturpriset

Ordföranden Hans-Ove blev nästan stum för ett stund. Han hade inte anat något.
När GA:s utsände träffade Hans-Ove en stund innan kultur- och fritidsnämnden bröt sitt sammanträde för kaffepaus undrade han varför massmedierepresentanter började samlas i den lokal där krigssjukhuset är inrymt, det vill säga den av gamla fångvårdsanstaltens byggnader som numera inrymmer ett gym. Det var inte förrän då Hans-Ove fick kännedom om att utseende av kulturpristagare var ett av ärendena på nämndens föredragningslista. Men han drog inte några slutsatser av detta så den förvåning han visade när sanningen stod klar var nog helt äkta.
Och mediernas representanter undrade och spekulerade fortfarande om vem den lycklige pristagaren skulle bli.

400 medlemmar
Nu var det Hans-Ove som fick ta emot blommor och gratulationer, men han har givetvis många med sig i jobbet kring både krigssjukhus och annat som sköts av föreningen.
Föreningen har under de senaste åren jobbat med att samla ihop föremål och minnen som har anknytning till det krigssjukhus som inrättades här under andra världskrigets första år. Medlemsantalet har ökat kraftigt och man kan nu räkna in omkring 400 medlemmar. Hans-Ove Hellström har varit ordförande i fem år.
Krigssjukhuset kom till på 1940-talet för att man rustade sig för krig, men kriget kom inte precis in på knuten men det stora och med dåtidens mått mätt moderna sjukhuset blev utnyttjat i olika sammanhang ändå. Det blev ett beredskapssjukhus, som tog hand om inkallade soldater, som blev sjuka. Det blev också något av en vårdcentral för norra Gotland. Och det blev i slutet av sin tillvaro ett sjukhus som tog emot baltiska flyktingar, tyska flyktingar och fångar som befriats från koncentrationslägren i Bergen-Belsen och Auschwitz. Det hade inte mindre än 500 vårdplatser. Sammanlagt bestod anläggningen av inte mindre än 60 olika byggnader.

Polen-rum
I en lokal som ligger i samma byggnad som Grannens gymanläggning Helheten har en arbetsgrupp ur hembygdsföreningen ordnat med en lättöverskådlig utställning av sjukhusets olika funktioner. I ett speciellt Polen-rum finns minnen som berättar om de många flyktingarna som kom. Det är detta som är den mest dramatiska delen av sjukhusets historia. Totalt var det ju omkring 500 flyktingar som blev mottagna och för en del av dessa svårt utmärglade människor blev krigssjukhuset sista anhalten.
Lärbro hembygdsförening är den förste pristagaren som kan se fram emot att få ta emot kulturpris på 25 000 kronor. Under alla tidigare år som priset delats ut av Gotlands kommun har summan varit 10 000 kronor.
- Det finns hål att stoppa i, konstaterar Hans-Ove Hellström och räknar upp en del tekniska saker såsom ljud och ljustillbehör som behövs till museet.
I sin motivering (se särskild artikel) understryker kultur- och fritidsnämnden att det som hembygdsföreningen gjort är en spegling av både den lokala historien och det som hände ute i världen.

Enkla regler
Reglerna för kommunens kulturpris är enkla. Det skall utdelas varje år till person som för Gotland utfört bestående kulturgärning i detta begrepps vidaste bemärkelse.
Den som föreslås som kandidat måste inte vara bosatt eller verksam på Gotland. Pristagaren utses av kultur- och fritidsnämnden på förslag av enskilda eller organisationer.
Så lyder reglerna så som de fanns på kommunens hemsida i går. Men det är inte första gången som en organsiation eller grupp belönats så gårdagens beslut att belöna en förening gör tydligt att nämnden gör avsteg från reglerna emellanåt.
Man valde också att ge priset till en kandidat som inte fanns på listan över de nominerade.