Spöken ska få fart på företagandet
Kan skrönor som Takstainarn och Marteboljuset skapa nya och hållbara företag på Gotland? Det klurar två forskare från Högskolan på.I torsdags studerade de Torsten Svenssons lokala upplevelsekoncept: "spöksök".
Kunnig. Torsten Svensson leder spöksök, kyrksök och brottsök i trakterna kring Martebo.
Foto: Henrik Radhe
Conny Pettersson och Torkel Molin från Högskolans forskargrupp för hållbar företags- och näringslivsutveckling, är också på plats. Spöksöket är ett av de koncept de studerar, för att försöka hitta nya former och metoder för lokal och regional utveckling.
Sedan i fjol driver de ett projekt; ett samarbete mellan Högskolan och Almi, som finansieras av Gotlands kommun med 4,5 miljoner kronor åren 2007-2010. I projektet interagerar forskarduon tätt med tre verksamheter: stenfabriken i Burgsvik, Lummelundagrottorna och badplatsen vid Ar, "den blå lagunen".
Genom att främja och följa lokala projekt - som Torsten Svenssons spöksök - hoppas de kunna hitta nya sätt att paketera och sälja främst upplevelser. Med rätt metoder, tror de, kan exempelvis lokal historia, tradition och anda, lägga grunden till nya och hållbara företag.
- Gräv där du står! säger Conny Pettersson.
Takstainarn
I Lärbro grävde man ner Nicolaus (Nils) Takstens år 1274. Enligt sägnen var han en maktfullkomlig storbonde - en man att frukta. Han bodde nästgårds med kyrkan, men härskade över hela socknen. Till och med över prästen, som var förbjuden att börja gudstjänsterna innan Takstens följe anlänt. Ändå gjorde han en dag just det...
Torsten Svensson berättar hur Taksten då blev så vansinnig, att han dräpte prästen. Det blev dock även hans eget öde, eftersom församlingen till sist fick nog och under mycket blodiga former slog ihjäl Takstens och alla hans män.
Efter så dramatiska turer, kan man ju förstå att våldsmannens osaliga ande ställde till förtret för alla och envar - tills en trollkarl från Öland, med hjälp av en märr, en silversked och en run-kavel, kunde lura honom i graven...
Från den förbryllande inskriptionen i Takstainarns gravsten i Lärbro kyrkas golv - och ett inte särskilt lokalt förankrat utvik om prästmord i Canterbury - gick turen vidare till Hangvar.
Hangvar
Vid Austers gård, berättade Torsten Svensson på plats, sägs en före detta gårdsägarinna gå igen. Kanske, funderade han, kommer hon att visa sig mer - eller mindre - nu när gården ska byggas om?
- De brukar inte gilla förändringar, spöken...
Ett stenkast bort fanns längre tillbaka ett annat hus. Där, sägs det, upptäcktes en gång en man i full färd att plöja ned ett nyfött, mördat barn i sin åker. Mannen hamnade på fästning och barnen blev en myling, en odöpt och osalig barnande som skriker efter hämnd. Några kilometer bort ligger Elinghem ödekyrka, som byggdes på 1200-talet och stått i förfall sedan 1600-talet. Där, i takt med den sjunkande solen, började Torsten Svenssons tal om de dödas julotta och kramande gastar, få åhörarna att rysa.
Martebo
Efter ett stopp vid spökbacken mellan Stenkyrka och Martebo, där det talas om munkliknande figurer och huvudlösa hundar, avslutades turen med en spaning efter det mytomspunna Marteboljuset vid myren. Några mystiska ljusfenomen syntes dock inte till.
Däremot fick deltagarna lyssna på allehanda berättelser från Per-Erik "Pricken" Karlsson, som nu äger den omtalat hemsökta marken.
- Pricken är ju en typisk mikrohistorieberättare! Tänk om man kunde få alla att berätta sin historia - det vore något! sade Hanne Ödin, vice ordförande i Lummelunda hembygdsförening.
Det är nu tre år sedan hembygdsföreningarna kring Martebo myr började samla historier och skriva ned dem. Lika länge har Torsten Svensson, efter förfrågan från Hanne Ödin, kört ett och annat spöksök, kyrkosök och brottsplatssök i trakterna.
Nu ska söken följas och utvärderas av forskarna, så ska man resonera om och hur konceptet går att utveckla - och försöka locka fler att gräva där de står!
Så jobbar vi med nyheter