Sprakande julgodis med NS
Lite smäktande, lite spexigt, lite seriöst.När Sångsällskapet NS i går framförde sin trettondagskonsert fanns utrymme för det mesta. De traditionella julmelodierna avlöstes av lättsamma inslag som "Disneysmet och "Fyrhändigt tjosan" i konserten "Julgodis" som framfördes i S:t Hansskolans aula.
Sångsällskapet NS (Nio Sångare) satsade på en hel meny när de på trettondagen bjöd på musikalisk middag i aulan.
"Grötfat och skinka", "Lek och ras kring granen" och "Tårta till kaffet" hette de tre avdelningarna som herrarna bjöd på under konserten "Julgodis".
Det blev en varierad konsert där det strikta varvades med det uppsluppna, ett koncept som känns helt rätt så här års då jultemat börjar kännas aningen tjatigt. I procession, nynnande till "Deck of the halls", tågade sällskapet in i den i det närmaste fullsatta lokalen, för att strax därpå fortsätta med "Gören portarna höga" (Gunnar Wennerberg).
Konferencieren Georg Denstedt bad om ursäkt för att sångarna var så "nakna" varpå dessa plockade fram sina röda halsdukar som de knöt om halsen under ritualliknande former. För vad är en sångare utan halsbeklädnad, frågade han sig.
<span class=MR>Katt bland hermelinerna</span>
I denna mansdominerade tillställning var det typiskt nog en kvinna den enda som gjorde det starkaste tillika mest tonsäkra intrycket. Solisten Marianne Gottlanders klockrena stämma och perfekta artikulation förgyllde konserten i sånger som "Stilla natt" och "Marias vaggsång". Hand i hand med maken, dirigenten och solisten Lars-Erik Gottlander framförde hon den svärmiska "Bella notte", i vilken sångsällskapet hjälpte till att höja den romantiska stämningen med hjälp av tändare och tomtebloss samt ett och annat mindre romantiskt, men dock hundlikt, gläfsande i bakgrunden.
<span class=MR>"Disneysmet"</span>
"Bella notte" var en av ingredienserna i det som sällskapet har valt att kalla "Disneysmet". Här ingick också "Ser du stjärnan i det blå" och den kvittrande "Hummingbird song" där Nils-Göran Gottlander, Curt Olofsson, Georg Denstedt och Anders Andergren sjöng samt gjorde rollerna som kolibrier.
Disneyanknytning hade även det "fyrhändiga tjosan" som Pelle Hallgren och Erik Jakobsson framförde vid pianot. Detta tjosan var i själva verket en omskrivning för den i tv årligen återkommande "Tomtarnas vaktparad" (Schubert).
I "Snöa på" ("Let it snow") fick Henning von Schulman och Josef Gottlander agera snökanoner genom att låta konfetti falla ner bakom en gardinprydd fönsterruta som de höll upp medan Marianne Gottlander satt uppkrupen i en fåtölj och sjöng om snö.
<span class=MR>Komiskt och elegant</span>
Mest komisk och även elegant framförd var den vemodiga och långsamma versionen av "Midnatt råder" (Kurt-Åke Frisk), där de allvarliga sångarna släpade sig fram på tunga fötter snarare än trippade fram på tårna. Bengt Bergman sjöng solo.
Men allt var inte spex. Större delen av repertoaren bestod av klassiska julmelodier som "Jul jul, strålande jul", "Gläns över sjö och strand", "Det strålar en stjärna" och "Stilla natt". Det är i dessa små pärlor som kören briljerar. I övrigt är sånginsatsen ojämn och inte alltid helt ren. Bäst låter det i de traditionellt arrangerade sångerna medan det svajar en del när man ger sig på mer avancerad harmonik som i Franz Biebls "Ave Maria" för sjustämmig manskör.
Men som helhet betraktad var det en konsert som genomsyrades av såväl musikalitet som sångglädje.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!