Gråsäl och storskarv lever i stort sett av fisk och i takt med att antalet sälar och skarvar ökar i Östersjön, ökar även konflikterna. Det handlar om skador på fiskeredskap och om eventuell konkurrens om den fisk som finns i havet.
Undersökningar visar att säl och skarv i Östersjön kan ta lika mycket – eller till och med mer – än det sammanlagda yrkes- och fritidsfisket av vissa arter i vissa områden. Men det handlar om grova uppskattningar och mer detaljerad information om vilka fiskarter och vilken storlek på fisken de äter är ett relativt outforskat område.
– Jo det tycker jag man kan säga. Det finns inte så mycket tillgänglig information, men det beror förstås på vem du frågar. Många är övertygade om att ha svaret och när det finns så lite information kan man i stort sett påstå vad som helst. Säl och skarv är konfliktdrabbade arter och därför behövs mer fakta som kan rama in debatterna, säger Karl Lundström, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Han har tittat närmare på vad just säl och skarv äter för fiskar utanför norra och östra Gotland.
Metoden som används går ut på att analysera spybollar från skarv och maginnehåll från säl. Ett första resultat presenterades nyligen i en rapport till länsstyrelsen på Gotland, som också varit med och finansierat undersökningarna.
357 spybollar har analyserats och i dessa hittades 4 929 otoliter (hörselstenar) från fisk. Utifrån otoliterna kan man bestämma art och storlek på fisken. Drygt 1 900 av otoliterna var dock i så dåligt skicka att vare sig art eller familj gick att bestämma. Men i de fall otoliterna kunde analyseras innehöll spybollarna 1 948 storspiggar, 1 181 smörbultar, 716 tånglakar, 391 plattfiskar, 241 torskar, 194 tobisfiskar, 99 rötsimpor, 71 strömmingar, 19 abborrar samt 1 skarpsill.
Skarvstudierna är nu avslutade, men analyser av sälarnas födointag fortsätter året ut i den mån skyddsjakt bedrivs. Man får också hjälp av fiskare och jägare, biologer och ornitologer för att samla spillningsprover från säl från flera ställen runt ön.
De sälprover som hittills analyserats är tagna på mag- och tarminnehållet i 43 sälar efter skyddsjakt på östra Gotland 2019. I 35 av dessa sälar fann man fiskrester som gick att analysera. Sammanlagt fann man 2 606 otoliter som kunde bestämmas till : 1 432 skarpsillar, 957 strömmingar, 129 torskar, 52 smörbultar, 38 tobisfiskar, 6 tånglakar, 2 sjuryggar och 2 plattfiskar. I rapporten framgår det att viktmässigt dominerades sälarnas diet av skarpsill, torsk och strömming.
Att sälarna äter så mycket torsk är lite överraskande eftersom resultat från provfisken som genomförs, både längre ut till havs och mer kustnära, visar att torsken är relativt ovanlig i Östersjön.
– Man kan väl säga att undersökningarna visar vilka fiskarter som finns i Östersjön och uppenbarligen finns det mer torsk. Både sälarna och skarvarna hittar dem, men var? Det skulle vara väldigt intressant att veta. Vi skulle vilja vet mer om hur sälarna rör sig och var de hittar sin föda.
Hur ska ni nå ut med er forskning?
– Vi hoppas kunna sammanställa allt – både de senaste studierna och några tidigare mindre studier om skarv från 2016 och om säl från 2014 och 2015. Sammanställningen ska redovisas i ett par vetenskapliga artiklar och förhoppningsvis även presenteras mer populärvetenskapligt.