Mejl från anställda och patienter fortsätter att strömma in till redaktionen om läget på sjukhuset, men trots sjukvårdsdirektörens fördömande av tystnadskultur vågar ingen träda fram offentligt.
En anställd skriver:
”Situationen på avdelningen är fortfarande helt ohållbar och det finns kvällar där vi knappt hinner kasta i oss middagen. Det gör att man mår illa flera timmar efter för att man ska till operation, röntgen eller akuten innan maten hunnit landa i magen. Man går med ångest och en klump i magen till jobbet varenda dag. Man vill nästan inte komma tillbaka.”
Det har även figurerat rykten om personal som kallats in från semestern, och andra som jobbat dubbla skift, men det stämmer inte enligt sjukhuschef Anna-Clara Collén:
– Det är inte något vi har hört, med viss reservation för att det kan ha förekommit dubbla skift. Men inget som har nått mig just nu i alla fall. Det stämmer däremot att vi sedan förra veckan gått upp i stabsläge. Just nu ser läget ändå mycket bättre ut, och det är för att alla har hjälpts åt över verksamhetsgränserna och vi har kunnat lösa luckor, säger hon.
Under fredagsmorgonen fanns enligt sjukhuschefen tre lediga platser på den sammanslagna avdelningen kirurg/ortoped, och trots pågående Almedalsvecka så har läget varit okej:
– Det fanns lediga platser i morse och det har varit hyfsat stabilt hela veckan. Under vissa dagar och timmar har det varit hög belastning på akutmottagningen, men det har överlag fungerat väl, säger hon.
Under perioder har det varit tufft, vilket en anställd vittnar om:
”Vi kom till jobbet och fick veta att det är fullt på hela sjukhuset, med bara ett fåtal hemgångar på gång. Knappt en timme senare ringer akuten med tio minuters mellanrum om två inläggningar som båda blev akuta operationer. Jag fick nästan vända ut och in på mig själv för att hinna med och stötta en hel korridor med 12 patienter, och fick lämna en på toaletten för att hinna förbereda den andra patienten för operation innan jag återvände till den på toaletten...//...De sista 30 minuterna satt vi nästan med dimsyn och hjärtklappning på grund av stresspåslaget.”
Den anställde berättar också att det finns en rädsla bland personalen att sammanslagningen ska permanentas. Men det tillbakavisar sjukhuschefen:
– Det finns inga sådana tankar över huvud taget. Vi kommer flytta tillbaka avdelningarna så fort som möjligt.