"Stålbad" väntar för öns sjukvård
Den gotländska vården ska sänka ambitionsnivån. En färsk rapport föreslår besparingar på åtta miljoner kronor per år. - Det är ett stålbad vi måste gå igenom, säger Ann-Christin Kullberg, hälso- och sjukvårdsdirektör.
Han pekar ut flera områden där primärvården kan bli effektivare - och därmed spara mångmiljonbelopp.
? Vissa av öns vårdcentraler är bara hälften så produktiva som andra.
? Jourtiden med distriktsläkare på lasarettet under helgerna kan minska från åtta till fyra timmar per dag, om akuttiderna på vårdcentralerna blir fler under vardagarna.
? Vårdcentralen i Klintehamn kan hållas stängd under sommaren.
? Antalet tjänster för distriktssköterskor kan minska från 50 till 42,25.
? Antalet tjänster för undersköterskor kan minskas från 25,6 till 10,75.
Rapporten ligger som underlag för beslut om besparingar som kommer att fattas av hälso- och sjukvårdsnämndens politiker på måndag.
Jacobsson säger inget
Men nämndens ordförande, Per-Olof Jacobsson (c), vägrar att uttala sig om förslaget innan politikerna klubbat beslutet.
- Jag tänker inte säga något innan nämnden haft mötet, är hans enda kommentar.
Sjukvårdsdirektören Ann-Christin Kullberg har länge arbetat för rationaliseringar inom den gotländska vården, men har haft svårt att få politikerna med sig hela vägen.
Hon medger att även det senaste förslaget betyder kraftiga besparingar.
- Men det funkar, förutsatt att en del arbetsuppgifter inte görs alls, för det får inte bli så att personalen måste springa fortare, säger hon, och hävdar att graden av service inom vården på Gotland är "väldigt hög".
- Det är bara här och i Dalarna vi har kvar undersköterskor inom hemtjänsten. Överallt i Sverige har man redan gjort det vi måste göra nu, säger hon.
Konsultrapporten säger också att de dyra hyrläkarna måste bli effektivare. Eftersom de inte får semester, går på personalmöten eller deltar i utbildningar borde varje hyrläkare klara att göra lika mycket jobb som 1,5 fast anställda läkare.
Så jobbar vi med nyheter