Den aktuella domen handlar om det som hände 2015 då regeringen beslutade att området vid Bäste träsk och Ojnareskogen, Bunge Ducker 1:64, skulle utvidgas som Natura 2000-område. Nordkalk hade planerat att bryta kalksten där. Regeringens beslut resulterade i att kalkbrytningen stoppades.
Bolaget begärde ett skadestånd på 2,8 miljarder kronor i intrångsersättning. Mark- och miljödomstolen ansåg att beloppet skulle vara betydligt lägre och utgick från fastighetens marknadsvärde. Slutsatsen blev att staten skulle ersätta Nordkalk med 625 miljoner kronor samt 3,4 miljoner kronor i ombudsarvode.
Staten har nu överklagat domen till Mark- och miljööverdomstolen och yrkar på att kravet från Nordkalk ska ogillas i sin helhet. Det innebär att staten varken vill betala något skadestånd eller Nordkalks rättegångskostnader. I stället kräver staten att Nordkalk ska ersätta statens rättegångskostnader.
I överklagandet, som sköts av Kammarkollegiet, stödjer man sig på samma grunder och bevisning som vid mark- och miljödomstolens prövning men kommer att utveckla detta. Man begär också anstånd att utveckla överklagandet på grund av målets omfattning och att kammarkollegiets ombud är nyinsatt i ärendet.
Några invändningar finns dock med i överklagandet. Ett handlar om preskriptionstiden som borde ha prövats av mark- och miljödomstolen. Staten pekar också på att mark- och miljödomstolen inte är behörig att självständigt pröva frågan och borde avvisat målet.