Sedan den 1 januari 2011 gäller en ny lag som innebär att kommuner ska ställa marknadsmässiga avkastningskrav på sina bostadsbolag, att de inte får skjuta till pengar för att täcka underskott och att de ska ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och räntor på lån.
- Den främsta skillnaden sedan lagen trädde i kraft är att vi måste vara affärsmässiga. Ägaren kan inte tvinga oss att bygga om det inte går ihop ekonomiskt, säger Staffan Thurgren.
Ska vara ett verktyg
Stefaan De Maecker menar att syftet med ett kommunalt bostadsbolag är att kunna bedriva en aktiv bostadspolitik.
- Vi har ett ansvar att se till att det finns hyreslägenheter, både för dem som vill flytta till Gotland och för dem som redan bor här. Om det bara är affärsverksamhet som gäller för Gotlandshem så måste man ställa frågan om det spelat ut sin roll som kommunägt bolag. Det ska ju vara ett verktyg för att nå regionens mål och då behöver det byggas fler hyreslägenheter, säger han.
I morgon tas första spadtaget till 17 radhuslägenheter i kvarteret Trilobiten på Galgberget. När A 7-fältet är planlagt kommer Gotlandshem att bygga runt 100 lägenheter där.
- Något mer finns just nu inte i vår planering, vi har ju ingen egen mark. Det är dyrt att bygga oavsett var du bygger, därför bli hyrorna höga. Kan vi bygga lite högre hus på A 7-fältet så kan det pressa kostnaderna något, säger Staffan Thurgren.
Förslag om förtur
För ett par veckor sedan föreslog Gotlandshems styrelse att den som hittar ett arbete på Gotland och vill flytta hit ska få förtur till en lägenhet.
Vilka reaktioner har ni fått på det?
- En person, som är väldigt positiv till förslaget, har ringt. Annars har vi inte fått några reaktioner. Däremot har jag följt debatten på helagotland.se. Det är naturligtvis en känslig fråga, därför ska beslutet tas av regionstyrelsen, säger Staffan Thurgren.