Sten och Ann fick växtodlingens nobelpris

Glada och rörda tog Ann och Sten Wikström emot lantmännens hederspris. I sitt tacktal berättade Sten Wikström bland annat om hur han gallrade betor som sjuåring och tidigt lärde sig att hushålla med pengar. Han har varit bonde sedan 1973.
Paret tycker om att resa och de har sammanlagt tillbringat ett helt år på resor där de studerat växtodling i andra länder och lånat bra idéer som de har haft nytta av hemma på Gotland. Sten sa vidare att de får inspiration från grannar i socknen och från alla gotländska bönder. I Sten Wikströms tal fanns en stark framtidstro och optimism.
I sitt hälsningsanförande gjorde styrelseordförande Sten Rosvall en tillbakablick till bildandet av lantmannaföreningen för 100 år sedan. Föreningen bildades för att ge bättre förutsättningar för jordbruket. Jordbrukarna fann att det bästa sättet att skapa bra förutsättningar var att gå samman. Vid den tiden utgjorde lantbrukarna 80-90 procent av befolkningen i landet.
Sten Rosvall sa att samverkan fortfarande är det bästa sättet att skapa bra förutsättningar men landet ser annorlunda ut i dag då lantbrukarna endast utgör 0,6 procent av befolkningen. På Gotland har dock lantbruket en helt annan betydelse och utgör 10 procent av sysselsättningen - en stor skillnad jämfört med fastlandet.
Rosvall talade också om att det nu är fyra år sedan fusionen och att resultatet är bra. Man har minskat kostnaderna genom att dra ned på administrationen men strävan att minska kostnaderna och bli effektivare är ännu inte över.
När det gällde framtiden nämnde Rosvall sockerbetsodlingen som får sin lösning under det kommande året, då vet man hur det kommer att gå för den gotländska betodlingen.
Det var 21 ombud som kom till stämman på Toftagården. Lantmännen har 1 466 medlemmar på ön uppdelade på tre kretsar.
Ilse Hallgren var ordförande för årsstämman. Tre representanter från nybildade "Unga lantmännen" var med på stämman och presenterade sig.
Lantmännen Gotland omsätter 200 miljoner kronor och har ett 100-tal anställda på ön. Fjolåret gjorde man ett resultat på 4,3 miljoner kronor. Det var ett hyfsat spannmålsår - 67 000 ton spannmål togs emot.
Inför skörden 2005 har man investerat 7 miljoner kronor i Klintehamnsanläggningen. Man bygger om torkar och mottagningsgropar. Under 2006 har man ytterligare planer på att öka kapaciteten.
Foder har ökat i volym under de sista fyra åren och detta är lantmännen på Gotland ganska ensamma om i landet. Man har 75-80 procent marknadsandel när det gäller foder.
I Klintehamn investerar man nu 10 miljoner i ett nytt mer rationellt styrsystem i oktober-november.
När det gäller gödsel är det old time high - 26 000 ton såldes under fjolåret. Marknadsandelen är 90 procent.
Utsädet är lite lägre än tidigare och växtskyddsförsäljningen har minskat något. En miljon kronor investeras i ett nytt växtskyddslager i Klintehamn.
Granngården är bekymret i hela landet för lantmännen, resultatet uppgår till -51,6 miljoner kronor (-77 miljoner 2003). Resultatet belastas med strukturkostnader som uppgår till 42,8 miljoner kronor. Försäljningsandelen till ägarna uppgår till cirka 20 procent.
I årsrapporten står det som förklaring till det dåliga resultatet att Granngården verkar i en bransch med alltmer hårdnande konkurrens, både avseende pris och antalet aktörer på marknaden.