Det kommer att bli strid när regionfullmäktiga fattar beslut om budgeten vid sitt sammanträde på måndag. Opposition och majoritet står i varsin ringhörna i frågan om hur stort överskott regionen ska ha i budgeten för nästa år.
Alliansen vill få ett överskott på 120 miljoner kronor i nästa års budget. Då klarar man målet med en buffert på två procent. Men den rödgrönrosa oppositionen tycker att det räcker med ett överskott på 67 miljoner kronor.
– En buffert på två procent är bara ett av regionens mål. Det är viktigt att vi rör oss i den riktningen men det finns andra mål som är lika viktiga, säger oppositionsrådet Meit Fohlin (S).
Region Gotland har för höga utgifter i förhållande till de intäkter som väntas framöver, därför beslutade Alliansen i somras om ett treårigt sparpaket på 200 miljoner kronor.
– Vi måste lägga en ansvarsfull budget där det finns marginal för att klara en försämrad konjunktur, förklarar regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C).
Men oppositionen vill skrota hela sparpaketet. I år sätter regionen punkt för ett treårigt sparbeting på 170 miljoner kronor och att gå direkt från ett sparpaket till nästa sliter hårt på medarbetarna, menar Meit Fohlin:
– Det måste få bli ett lugn i verksamheterna. Och ska vi gå vidare blir det tuffa förslag med besparingar som inte är lättsmälta. Ett nytt sparpaket får stora konsekvenser som gotlänningarna inte vill se i skola, förskola och äldreomsorg.
Det skiljer drygt 50 miljoner kronor mellan vad som står på sista raden i oppositionens och majoritetens budgetförslag. Det har funnits år då glappet har varit större, men motsättningarna är stora inför måndagens budgetdebatt:
– Det är ett högt tonläge om de skillnader som finns, men det handlar om mindre än en procent av regionens budget. Det är ju inte fria tyglar och öppna spjäll i oppositionens budget heller, säger Jesper Skalberg Karlsson (M).
– Ja, tonläget har kanske varit högt, men jag uppfattar inte att det är hårdare än vad det har varit tidigare. När vi styrde fick vi också kritik. De ville avsätta Stefaan De Maecker för att han inte klarade hälso- och sjukvårdens budget, men den har de inte heller klarat, säger Meit Fohlin.
På måndagens fullmäktige fattas också beslut om hur betinget från sparpaketet ska fördelas nästa år. Det handlar om 60 miljoner kronor och hälso- och sjukvården föreslås bidra med 13 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Mats-Ola Rödén tror att det kommer att gå bra, trots att nämnden går 30 miljoner back i år:
– Vi har saker att ta itu med. Personalkostnaderna för vår egen personal stiger 3-4 procent mer än löneutvecklingen utan att vi vet varför. Det måste vi gå till botten med för det handlar om 40 miljoner kronor, säger Mats-Ola Rödén.
Högst sparbeting får barn- och utbildningsnämnden, bun, med 20 miljoner kronor. Nämndens ordförande Stefan Nypelius hyser gott hopp om att kunna klara uppdraget. En av lösningarna kan bli förtätningar i förskolan.
– På tisdag beslutar vi hur vi ska klara detta, säger Stefan Nypelius.
Oppositionsrådet är kritisk mot att det beslutas om sparkrav innan det bestäms hur det ska sparas:
– Det är felvänd ordning. Vi beslutar om en summa, men har ingen aning om vilka konsekvenserna blir, säger Meit Fohlin.