Antalet frihetsberövade har dubblerats under 2023

Betydligt fler blir anhållna – och fler av dessa blir också häktade. Men nej, det ska inte bero på att brottsligheten drastiskt skjutit i höjden, enligt polisen.

Poliser griper en misstänkt brottsling. Frihetsberövanden har blivit betydligt vanligare på Gotland det senaste halvåret.

Poliser griper en misstänkt brottsling. Frihetsberövanden har blivit betydligt vanligare på Gotland det senaste halvåret.

Foto: MIKAEL FRITZON / TT

Gotland2023-07-14 06:02

Omkring 60 personer har frihetsberövats av Gotlandspolisen hittills i år, vilket kan jämföras med ett hundratal personer under hela 2022.

Dessutom blir fler av dessa så småningom häktade: Där är man redan uppe i lika många som under hela fjolåret.

– Målet är ju att de vi anhåller också ska bli häktade, säger en nöjd Patrik Romehed, operativ koordinator inom polisområde Gotland.

undefined
Enligt Patrik Romehed beror ökningen i antalet frihetsberövade på att polisen helt enkelt blivit bättre på det de gör. En mer genomgående analys ska göras längre fram.

Men vad beror då detta på? Har ön drabbats av någon slags brottsvåg under våren? Nej, någon större ökning har inte skett, enligt polisen.

I stället ska det handla om myndighetens arbetssätt. Bland annat har man blivit bättre på att säkra bevis direkt vid ett ingripande.

– Jag tror vi har blivit effektivare, vi jobbar mer systematiskt mot gemensamma mål. Om man tar till exempel brott i nära relationer, så har hela myndigheten tillsatt mer resurser vid de initiala insatserna, så att man inte missar något. De initiala åtgärderna skiljer ofta ett bra fall mot ett dåligt, till exempel om man tidigt kontaktar en forensisk expert kring att spärra av en brottsplats eller inte, förklarar Patrik Romehed.

En annan teori handlar om teknik:

– Ja, vi har bättre utrustning för sådant som inspelning vid förhör. Men framförallt håller vi oss mer strikt till rätt förfarande och till våra checklistor, samt att vi prioriterar rätt saker.

Uppgifterna kommer samtidigt som Kriminalvården larmar om akut platsbrist på landets fängelser, vilket även spiller över på häktena.

Det som polisen anser vara en framgång i arbetet riskerar att försvåra problemen hos "grannmyndigheten".

– Ja, det ser vi över hela landet, att fler fall går till häktning och att det då blir trångt. Kriminalvården har en stor utmaning i att hitta fler platser, säger Patrik Romehed.

undefined
Kriminalvården har en egen ingång i Visby och är också en separat myndighet, med "ansvar för häkten, fängelser och frivård".

Bilden bekräftas av Alexandra Lindgren, kriminalvårdsinspektör på häktet i Visby:

– Det är en hög belastning på hela myndigheten. Men det är inte Gotlandspolisens arbete som påverkar oss mest, utan situationen nationellt.

Man har då och då flyttat intagna till fastlandet – men detta ska inte ha med någon lokal platsbrist att göra.

– Transporter mellan olika häkten sker hela tiden, det är en del av vår vardagliga verksamhet.

Är det trångt på häktet i Visby för närvarande?

– Skulle vi få in en häktad just nu skulle vi hantera det, svarar Alexandra Lindgren.

Frihetsberövanden

Om någon är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse så får polisen gripa personen.

Sedan kontaktar polisen en åklagare och begär att personen blir anhållen. En gripen person kan också bli anhållen under tiden som polisen och åklagaren utreder brottet, vilket kallas utredningsanhållan.

När åklagaren har bestämt att anhålla någon så måste åklagaren lämna en häktningsframställan till domstolen, som bestämmer om personen ska bli häktad, i väntan på att domstolen avgör målet.

Källa: Kriminalvården

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!