Länsstyrelsen är den myndighet som beslutar om nya civila skyddsobjekt. En orsak till att mängden skyddsobjekt ökar är regeringens satsning på totalförsvaret, enligt Kornelia Myburg som är skyddsobjektshandläggare på Länsstyrelsen på Gotland.
Kornelia Myburg är skyddsobjektshandläggare på Länsstyrelsen på Gotland. Hon påpekar att det råder sekretess både när det gäller ansökningar och beslut, och någon lista över gotländska skyddsobjekt, vare sig militära eller civila, kan hon inte lämna ut.
Hon vill inte ens ge generella exempel på vilken typ av civila anläggningar som kan vara skyddsobjekt, om det exempelvis kan handla om vatten- eller elförsörjning.
– Det är så känslig information att vi kan inte gå in på vilka anläggningar det är, förklarar Kornelia Myburg.
Det är ägaren, eller den som nyttjar en anläggning, som ansöker om skyddsobjekt. Sedan är det länsstyrelsen som beslutar om byggnaden, anläggningen eller området ska skyddas, och vilken typ av förbud som ska gälla. Ansökan ska bland annat ange varför objektet behöver skyddas, hur det påverkar allmänheten och om det räcker med tillträdesförbud eller om det behövs ett utökat förbud.
Enligt Kornelia Myburg har mängden ansökningar om nya skyddsobjekt ökat drastiskt på senare tid.
– Jag började som handläggare här för fyra år sedan och då var det kanske 3–4 ansökningar om året. Det har ökat markant, till cirka 3-4 ansökningar i månaden, säger hon.
Anledningen till den stora ökningen är bland annat pressen efter regeringens beslut att åter satsa på totalförsvaret.
– Oftast när man ansöker om ett skyddsobjekt så är det ett tillträdesförbud i grunden, sedan kan det kompletteras med andra förbud, som fotoförbud. Om det är ett skyddsobjekt i vatten kan det kompletteras med fiske-, ankring- och dykförbud. Det kan också vara förbud mot att beskriva objektet.
Kriterierna för ett skyddsobjekt är att det handlar om en samhällsviktig verksamhet som behöver skyddas mot sabotage, terroristbrott, spioneri och grovt rån. Beslutet ska i möjligaste mån inte innebära olägenhet för allmänheten eller enskilda intressen. Skyddsobjektet får inte vara mer omfattande eller ingripande än vad som är nödvändigt för att skyddsbehovet ska uppfyllas.
– Ett beslut om skyddsobjekt inskränker rättigheterna som allmänheten har. Vi gör en bedömning av hur stort skyddsbehovet är och vi får inte inskränka allmänhetens rättigheter mer än nödvändigt, säger Kornelia Myburg.
Skyddsobjektet Tofta skjutfält får varken fotograferas, avbildas eller beskrivas.
En ansökan kan gälla såväl permanent som tillfälligt skydd.
– Om försvaret ska ha en tillfällig övning så kan skyddet gälla ett område under just den övningen, och då handlar det om att skydda allmänheten. Om det däremot är en anläggning eller verksamhet som är svår att flytta så kan skyddet gälla tillsvidare.
Trots att listan är hemlig så ska det inte råda några tvivel vad som gäller ifall du råkar snubbla över ett skyddsobjekt om du är ute i skog och mark.
– Det finns tydliga krav på att man måste skylta att det är ett skyddsobjekt. Om jag är ute i skogen och plockar svamp, och det finns ett skyddsobjekt där, så ska jag tydligt kunna se att här bör jag inte befinna mig, säger Kornelia Myburg.
I lagen finns även krav på bevakning, men det finns inte specificerat vilken typ av bevakning det ska vara. Det finns ingen lägsta nivå, så att säga. Stängsel, kamerabevakning, skyddsvakter eller bemanning med personal kan vara alternativ.
– Däremot måste skyddsobjektets gränser vara tydligt skyltade så att man vet när man är inne på ett skyddsobjektsområde.
Försvarsmaktens skyddsvakter patrullerar vid Tofta skjutfält, bland annat för att se till att ingen obehörig tar sig in på området.
Även skyddsvakter utses av länsstyrelsen, vilka har samma befogenheter som polis. Det innebär att en skyddsvakt är beväpnad, har rätt att gripa en person, beslagta föremål och genomföra kroppsvisitation.