Oron för skolan tycks numera konstant.
Är det inte hot om nedläggningar så är det ändrade skolskjutsar och förlängda skoldagar. Just nu är det de två senare frågorna som skapar oro.
Och precis som under kampen för småskolornas fortsatta existens är det landsbygdens elever, föräldrar och skolpersonal som främst berörs.
- Det finns så mycket oro. Så mycket rykten. Nu måste vi få information, vi måste få veta vad som ska gälla till hösten! Ska våra barn gå i skolan ända till klockan 16? Och hur kommer bussarna att gå? Vi måste få veta, säger Anna Andersson, Levide, trebarnsmamma samt speciallärare på Högbyskolan i Hemse.
Färre skolbussar
Bakgrunden till oron är den nya skolskjutsorganisationen, som blev klar i höstas efter att en ny upphandling genomförts. För att spara pengar ska färre bussar än tidigare köra skolbarnen från och med nästa läsår.
Och samtidigt inför man så kallad "samlad skoldag". I princip kan man säga att barnens skoldag anpassas efter bussarna. Man ser alltså till att skapa skoldagar som kräver så få bussturer som möjligt.
Ungefär så tror man i varje fall att det ska bli.
Men ingen vet.
- Som förälder har jag inte fått någon som helst information ännu. Inget utöver det jag läste i tidningarna i höstas när upphandlingen var klar, säger Anna Andersson.
Som lärare har hon via facket hört att det ska finnas ett förslag om samlad skoldag. Men det är allt.
- Vad vi hört är att högstadieeleverna ska gå mellan 9 och 16 från och med höstterminen. Och låg- och mellanstadiet mellan 8 och 14. Men nu i veckan ryktades det att även de små barnen ska gå till klockan 16. Folk är jätteoroliga och själv vet jag inte vad jag ska tro, säger Anna Andersson.
Ingen information
Hon har påtalat bristen på information vid ett flertal tillfällen, men inte fått något gehör från förvaltningen.
- Det är locket på, säger hon.
Det som kanske oroar främst är den sena hemkomsten för eleverna. Om skolan slutar 16 och bussen går kvart eller tio över kommer de som bor längst ut på linjen inte att vara hemma förrän efter 17.
- De ska orka också, våra barn och ungdomar. Och de måste ges förutsättningar att hinna med en fritid utanför skolan också, säger Anna Andersson.
Läkare också orolig
Samma oro har Ann Hovland-Tånneryd, distriktsläkare vid Hemse vårdcentral gett uttryck för i ett debattinlägg i GT.
"Att låta barnen gå hela dagar till klockan 16 rimmar illa med en god skola som i första hand tänker på barnens bästa. Som distriktsläkare på Sudret träffar jag ofta barn, där man söker på grund av trötthet. Ofta (men inte alltid) utmynnar utredningarna i en trötthet på grund av stress som i sin tur har lett till dålig sömnkvalitet. Ska stressen nu ökas ytterligare då barnen inte kommer att få tid till fritidsaktiviteter eller tid att varva ner efter skolan.", skrev hon bland annat.
"Funkar inte"
Eleverna i årskurs 7 som GT pratar med reagerar kraftigt när de får höra förslaget om senarelagda skoldagar.
- Det kommer inte att funka, då missar jag min hockeyträning, säger Oskar Thorén, som bor i När.
Klasskompisen Linnea Pettersson, Hablingbo, kommer att få problem med att hinna till sina fotbolls- och innebandyträningar.
- Två gånger i veckan har jag träning i Visby och då brukar jag åka med en buss som går härifrån Hemse 15.10. Det funkar jättebra och då hinner jag äta lite innan träningen också. Men om vi inte slutar förrän 16 blir det jättesvårt att hinna, säger hon.
I dag när skolan slutar 15 hinner ungdomarna oftast hem en stund innan de åker vidare på träning eller annan fritidsaktivitet.
- Man hinner äta något och ta igen sig en stund. Men det blir svårt om man inte är hemma förrän klockan nästan är 17, säger Nora Hägring, Lau.
Hon oroar sig också för hur man ska orka med läxor och att läsa för prov om skoldagarna blir så sena.
- Det kommer att bli jättejobbigt, säger hon.