”Det civila måste fungera för att Försvarsmakten ska få ut bästa möjliga effektivitet i händelse av krig”, säger Kicki Scheller, försvarsdirektör vid Länsstyrelsen på Gotland. Till vänster står Pontus Martelleur, planeringsofficer vid Gotlands regemente.
Samtidigt som det militära försvaret byggs upp såväl på Gotland som i resten av landet så har det de senaste åren även pågått ett arbete med att rusta den civila beredskapen. I december 2017 gav Regeringen nämligen Försvarsmakten och Länsstyrelsen på Gotland i uppdrag att utföra ett utvecklingsarbete av totalförsvaret på ön.
Det som ingen av de inblandade visste om då var dock att Ryssland mitt under arbetet med den slutrapport som presenterades på måndagen skulle starta ett invasionskrig mot Ukraina, och därmed göra totalförsvars-frågan betydligt mer aktuell än när utvecklingsarbetet inleddes för fyra år sedan.
– Vi skulle egentligen presenterat den här rapporten för regeringen för två månader sedan, men efter Rysslands invasion av Ukraina fick vi två månader extra på oss, säger Kicki Scheller, försvarsdirektör vid Länsstyrelsen på Gotland, och fortsätter:
– Vad skulle vi gjort nu om inte det här arbetet redan pågått i fyra år? Då skulle vi ju ha blivit tvungna att dra igång det nu. Nu har vi fått fyra års försprång med att bygga upp totalförsvaret.
Enligt regeringsbeslut ska totalförsaret ha 90 dagars uthållighet i ett krigstillstånd. Det har också varit utredningens utgångspunkt. Med ett så högt mål har en rad brister identifierats.
– Vi behöver öka vår självförsörjningsgrad och ha mer i lager, konstaterar Kicki Scheller.
Pontus Martelleur, planeringsofficer vid Gotlands regemente, ser elförsörjning och it-säkerhet som två andra områden som är viktiga att stärka. Flera gånger har även färjetrafikens behov av en reservhamn påtalats.
– Det är en jätteviktig fråga för Försvarsmakten. Om inte Visby hamn går att använda skulle vi få stora problem, säger Pontus Martelleur.
Som en del i utvecklingsarbetet genomfördes en totalförsvarsövning i Visby i november förra året. Dåvarande regementschefen Mattias Ardin eskorterades då till länsstyrelsens lokaler i en stridsvagn.
Att stärkt säkerhetsskydd ingått i arbetet märktes vid måndagens presentation hos länsstyrelsen, där media möttes av låsta dörrar och krav på legitimationskontroll. Även en översyn av hur känsliga handlingar hanteras har ingått, och hur mycket som kan offentliggöras om de 20-tal civila skyddsobjekt som finns på ön.
– Vi har blivit lite hemligare, till exempel om vad vi berättar om våra VA-anläggningar, säger Region Gotlands beredskapschef Rikard von Zweigbergk.
Gotland har varit en föregångare med att märka ut 56 kulturplatser med Blue Shield-emblemet som markerar att de har ett särskilt skydd enligt 1954 års Haagkonvention.
”Totalförsvaret är central om vi hamnar i ett sådant läge att vi måste gå upp i högsta beredskap”, säger Kicki Scheller, försvarsdirektör på Länsstyrelsenpå Gotland.
Med rapporten ”Totalförsvar för ett starkare Gotland” följer 33 bilagor. En av dem tar upp sådant som måste åtgärdas på nationell nivå. Bland annat har man identifierat att lagen om betalningssystem under krigsförhållanden är mer än 60 år gammal, och från en tid då varken betalkort, internetbanker och Swish fanns.
Bland de 29 förslag på åtgärder som krävs på nationell nivå finns ett om att återinföra civilplikten, något som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) redan anammat och vill utreda.
”Vi har klart mycket bättre lägesbild vad gäller totalförsvaret på Gotland i dag än innan vi påbörjade det här arbetet för fyra år sedan”, säger Pontus Martelleur, planeringsofficer vid Gotlands regemente.
2019 fick 4 800 gotlänningar svara på frågor om totalförsvaret. Inställningen hos allmänheten, organisationer och näringsliv har avgörande betydelse.
– Vi har haft ett mycket bra samarbete med öns näringsliv. Arbetet med att utveckla totalförsvaret stärker även de lokala företagen, säger planeringsofficer Pontus Martelleur.
Både länsstyrelsen och Försvarsmakten säger att satsningen som gjorts ska ses som en grundplatta för Gotlands totalförsvar, men betonar att det finns mycket kvar att göra de kommande åren.
– Det tog omkring 50 år att bygga upp totalförsvaret förra gången, så man ska nog inte tro att det tar fyra år att bygga upp det i dag. Med det sagt så tycker jag ändå att vi hunnit en bra bit på vägen, och vi står bättre rustade i dag än vi gjorde för fyra år sedan, säger överste Mattias Ardin, som var regementschef på Gotlands regemente när arbetet med totalförsvaret inleddes, men som nyligen lämnade för en annan tjänst inom försvaret på fastlandet.
Mattias Ardin lämnade nyligen sin tjänst som regementschef på Gotland.
Men vad är det då som konkret gjorts under de senaste fyra åren? Enligt Kicki Scheller och Pontus Martelleur handlar det mycket om att skapa kunskap om totalförsvaret hos befolkningen, bygga strukturer och rutiner samt kanske framförallt att samverka.
– Totalförsvaret kräver ett brett engagemang i hela samhället, och Försvarsmakten är beroende av ett samhälle som kan fungera så normalt som möjligt även i krig. Alla delar i samhället hör ihop, och ska till exempel Försvarsmakten kunna sköta sina uppgifter i händelse av krig så måste personalen kunna lita på att deras barn är trygga i förskola och skola, säger Pontus Martelleur.
Länsstyrelsen har under åren som utvecklingsarbetet pågått fått åtta miljoner kronor extra per år för arbetet med totalförsvaret. Framöver finns ett extra anslag på 6,7 miljoner kronor, vilket gör att länsstyrelsen kan behålla den organisation som byggts upp.
Försvarsberedningen kom i mars överens om att skjuta till ytterligare 800 miljoner kronor till civilförsvaret. Det är för lite, anser flera kritiker. MSB:s lista med åtgärder för att stärka civilförsvaret innehåller satsningar om 1,8 miljarder kronor.