Vindkraftverken på Näsudden ger i dag genom en frivillig bygdepeng tillbaka en mycket liten del av det bolagen omsätter på produktionen. Den åländska modellen skulle ge helt andra summor i kompensation.
På och till havs runt Gotland finns planer på nya mycket stora vindkraftverk, flera hundra meter höga och med stor effekt. Även på Åland planeras liknande satsningar. Där vill man bygga två av världens största vindkraftsparker med el motsvarande halva Finlands behov. Men till skillnad mot på Gotland och i Sverige får ålänningarna en rejäl ekonomisk kompensation för byggandet.
Om fem år planerar man att bygga vindkraft motsvarande fyra kärnkraftverk utanför öarna och på det kommer lokalsamhället att tjäna lika mycket pengar som man får in via skatten. Cirka tre miljarder kommer då att gå tillbaka till ålänningarna varje år för att gynna och kompensera dem.
Enligt experter och forskare på området är det en bra modell, för att minska motståndet och kunna bygga ut vindkraften.
– Man ska inte uppleva att det här går i fickorna på börsnoterade bolag, det ska också gynna lokalsamhället finansiellt, säger Anders Wiklund, landschef på Åland, till TV4 Nyheterna.
Enligt de undersökningar som gjorts har det också visat sig att 60 procent av ålänningarna är för en utbyggnad av vindkraften på öarna.
I Sverige finns i dag ingen sådan kompensation. Regeringen har öppnat för att på sikt ta fram en modell för att kunna kompensera dem som påverkas av vindkraftverk i närområdet. Lars Thomsson (C), riksdagsledamot för Gotland och tidigare vindkraftsamordnare, säger att det nu är bråttom och att han vill utreda den finska modellen.
– Här har vi 0,2 eller kanske 0,5 procent av omsättningen på vindkraftproduktionen som går tillbaka genom en frivillig bygdepeng. Det Finland har är 20 gånger mer, 4 till 5 procent till bygden.
Han menar att det handlar om acceptans för att nå klimatmålen genom utbyggnad av både sol- och vindkraft.
– Förra året stoppades 78 procent av alla ansökningar. I Jämtland är snart alla emot, och menar att det är ett intrång som de inte har någon nytta av, säger Lars Thomsson.
Lars Thomsson vill att gotlänningarna får betydligt större kompensation än de får i dag. Det menar han skulle öka acceptansen och möjligheterna till den nödvändiga klimatomställningen.
Fem procent av omsättningen från den planerade vindkraftutbyggnaden på Gotland skulle ge stora pengar tillbaka till gotlänningarna och regionens ekonomi. Enligt Lars Thomsson ligger just nu 900 megawatt vindkraft och 700 megawatt solel i kö för en utbyggnad på Gotland.
– Det är här i Östersjön vi kommer att ersätta kärnkraften. Vi måste hitta en struktur där mer pengar går tillbaka till bygden. Får vi del av det är det enorma pengar, säger han.