Det framgår av en undersökning som 2 200 ungdomar från Gotland deltagit i, som redovisas i en rapport om gotländska ungdomars mående psykiska hälsa, levnadsvillkor och levnadsvanor.
När det gäller det psykiska välbefinnandet är det knappt fyra av tio ungdomar som har bra psykisk hälsa, det vill säga att de har högt psykiskt välbefinnande samtidigt som de saknar symptom på psykiska besvär.
– Även om jag hade mina aningar om att en relativt stor grupp ungdomar har nedsatt psykiskt välbefinnande är jag ändå förvånad över att det är så pass vanligt, säger Veronica Hermann, folkhälsostrateg och doktorand i ämnet på Uppsala universitet.
När man pratat om psykiskt välbefinnande handlar det om att man mår bra känslomässigt, är glad och känner att livet rullar på. Man kan visserligen ha problem men kan ta sig igenom jobbiga situationer, prata med andra om det.
– Då finns du i ett socialt sammanhang, är en del av en gemenskap. Man klarar svårigheter även om livet inte är fantastiskt hela tiden, säger Veronica Hermann.
Psykisk ohälsa är psykiska besvär och psykiatriska tillstånd som påverkar en persons liv negativt på olika sätt. Cirka 2 av 10 har pågående psykisk ohälsa. Det visar sig bland annat genom att de inte kan koncentrera sig, tänka klart, har ångest eller är nedstämda till en grad så att de inte kan klara av sitt dagliga liv som tidigare.
– Blir det mer än vardagligt jobbigt som att man inte kan ta sig till skolan, då kan det vara psykisk ohälsa, säger Veronica Hermann
Det är vanligare att tjejer anger att de mår dåligt än killar. Jämfört med Uppsala, mår tjejer på högstadiet och gymnasiet på Gotland sämre.
Transpersoner och ungdomar som är osäkra på vilken könsidentitet de har, mår allra sämst. Nästan hälften av dem, i en skara på troligen omkring 100 personer, mår dåligt.
I intervjuer säger ungdomar att en liten plats som Gotland där alla känner alla och ryktet sprids snabbt, kan skapa psykisk ohälsa eller förvärra för den som redan har det. Litenheten kan också vara positiv som att man upptäcker den som mår dåligt och att Gotland kan upplevas som en trygg plats.
Stora flertalet av gotländska ungdomar mår ändå bra. Enligt undersökningen uppger 76 procent av killarna och 54 procent av tjejerna i högstadiet och gymnasiet att de mår bra. Vänder man på frågan säger 5 procent av killarna och 15 procent av tjejerna att de mår dåligt.
När det gäller alkohol anger 43 procent av tjejerna och 39 procent av killarna i årskurs 9 att de dricker sprit. 5 procent av killarna och 2 procent av tjejerna i årskurs 9 har brukat narkotika det senaste året.
Gotlands ungdomar sticker inte ut så mycket.
– Där finns en del skillnader men inte jättestora. Tjejer i gymnasiet verkar dricka mer alkohol och testa cannabis oftare än snittet i Sverige.
Att ha någon att prata med om sina innersta känslor är bra. Ensamhet är ett bekymmer som också drabbar ungdomar. Rapporten visar att var fjärde ungdom i högstadiet och gymnasiet på Gotland upplever att de är ensamma.
En del levnadsvanor finns det stora möjligheter att förändra så att man mår bättre.
Drygt sex av tio ungdomar, eller 40 procent, har fysiska aktiviteter fem timmar i veckan. I snitt en timme om dagen är minst det ungdomar behöver röra på sig för att må bra.
– Vi ser att det finns ett väldigt högt samband mellan hur man mår och hur man rör sig, säger Veronica Hermann.