Stora möjligheter att tjäna ko-sing på nötkött

Många lantbrukare med nötkreatur har avvaktat hur regeringen skulle tillämpa EU:s förändrade jordbrukspolitik för att sedan ta beslut om hur de ska ställa sig till framtiden.
-De nya jordbruksstöden blir inte knutna till produktionen och det gör att en del nötköttsbönder kanske funderat på att satsa på något annat. Men det är onödigt. Det finns stora möjligheter att tjäna pengar på nötkött framöver, men det krävs att man hela tiden ser över sitt företag, säger Hans Pettersson, LRF:s länsförbundsstyrelse.
Det är LRF centralt som tagit inititativet till satsningen på nötkött, men det är varje län som själva lägger upp och driver arbetet utifrån sina förutsättningar.
Målet är att åtminstone bibehålla samma antal nötkreatur på Gotland som i dag, att skapa en jämnare tillförsel till slakteriet i Visby och att behålla alla tjurkalvar på ön.
-I fjol kördes 500 kalvar från mjölkbesättningar till fastlandet. Det avtal Swedish Meats har innebär att kalven inte ska behöva bli mer än 70 dagar gammal innan den säljs. Men eftersom man inte lyckades hitta köpare till kalvarna på ön så fick man köra dem till fastlandet, berättar Mats Hallvede, som livdjursförmedlare på slakteriet.

Småskaligt på Gotland
-Vi behöver alla kalvar på Gotland, men inte vilka kalvar som helst, säger Christer Ardgren, ordförande i Gotlands köttklubb. Slakteriet har fått in en del dåligt så vi måste också satsa mer på kvaliteten.
Nötköttsbesättningar är små på Gotland. Förra året levererade 784 bönder drygt 13000 ungdjur till slakteriet. Bara 49 av dem lämnade mer än 50 djur.
-Även om det är småskaligt så är varje djur viktigt. Om var och en av de 784 tog en kalv så skulle vi slippa köra dem till fastlandet.
Djuren behövs naturligtvis för att slakteriet ska ha ett tillräckligt underlag, men också för att beta det gotländska landskapet.

Bra betesmarker
-På Gotland har vi goda förutsättningar med bra betesmarker, säger Gunvor Berglund, lantbrukare i Lokrume, och regionordförande för Swedish Meats. En viktig grupp att fånga upp är de som funderar på att bli lantbrukare och kanske är lite osäkra.
Minskar djuren så räcker de inte till för att beta all mark.
-Kanske skulle vi behöva en betesförmedling som parar ihop dem som har djur med dem som har mark som behöver betas, funderar Mats Hallvede.
Sverige producerar ungefär 50-55 procent av det nötkött som äts i landet. Swedish Meats har haft svårt med jämna leveranser och jämn kvalitet och det har öppnat för en större import av nötkött från Sydamerika och Irland bland annat.

Vill ha lönsam produktion
- Inom mjölk- och svinproduktion har bönderna länge räknat ören per liter eller kilo. Kanske är det dags att nötköttsbönderna också börjar med det, säger Maude Fyrenius. Vi hoppas projektet kan bli en väckarklockan som får dem att verkligen räkna på sina kostnader och vad de får ut i slutändan. Räknat per djur går det åt mycket arbetstid och alla har nog inte full koll på ekonomin just för nötköttet. Det går att bli effektivare.
-Ja, det finns mycket att göra, säger Linda Anderberg, rådgivare inom mjölk och nötkött vid Gotlands Husdjur. Till exempel att analysera sitt grovfoder. Tidigare har man gått mycket efter schabloner, men man måste räkna på sin egen gårds förutsättningar.
Anna Törnfelt, vd för Gotlands Husdjur, säger att de goda resultat man fått genom rådgivning inom mjölkproduktionen också bör gå att nå bland nötköttsbönderna.
Maude Fyrenius ska nu under försommaren titta närmare på nötköttsbönderna, vilka behov som finns och leta goda exempel på dem som lyckats. I höst kör man igång med seminarier, nätverksgrupper och annat för att på sikt få en mer lönsam och hållbar nötköttsproduktion på Gotland. I styrgruppen för projektet ingår företrädare för LRF, Gotlands Husdjur, Swedish Meats, Gotlands nötköttsproducenter, Lantmännen och länsstyrelsen.