Stora skillnader i skriftliga omdömen
En granskning av skriftliga omdömen i fem gotländska skolor visar att det är väldigt varierande hur omdömena är utformade och vad det är som bedöms. Vissa omdömen handlar mer om elevernas personlighet än om deras kunskaper, vilket kritiseras av Skolverket.
Foto: ERIK G SVENSSON
En rapport från Skolverket visar nu på en rad brister i utformningen av dessa omdömen. Många lärare blandar samman elevers prestationer med deras beteende och attityder, och det förekommer att man sätter betyg som G, VG och MVG i de skriftliga omdömena. Skolverket anser att reformen genomfördes alltför snabbt och att reformen ännu inte landat riktigt i skolorna.
- Syftet med skriftligt omdöme är att ge en tydligare kommunikation till elever och föräldrar, så att det ska kunna användas som redskap i elevens fortsatta utveckling, säger Sandra Mardones Larsson, undervisningsråd på Skolverket.
Fem slumpvis utvalda
För att granska hur de gotländska skolorna gör begärde GA in exempel på skriftliga omdömen från fem slumpvis utvalda gotländska grundskolor: Alléskolan, Atheneskolan, Fole skola, Fårösundsskolan och Gråboskolan.
En granskning visar att både utformningen och vad som bedöms skiljer sig mycket från skola till skola. Några bokstavsbetyg förekommer inte i omdömena, men däremot finns exempel på att lärarna bedömt elevens personlighet snarare än måluppfyllelsen i det aktuella ämnet.
På en av skolorna skriver en No-lärare om en elev i årskurs sex: "Deltagit aktivt och gjort ett bra jobb. Lite väl lekfullt ibland...". En matematikelev i årskurs fyra på samma skola får omdömet: "Blir ganska lätt störd".
- Precis de exemplen finner vi också i den dokumentation som vi har fått. Här sammanväver man omdömen om elevernas kunskaper med omdömen om elevernas attityder och beteenden. Det ger felaktiga signaler eftersom förordningen säger att man ska bedöma elevernas kunskaper, säger Sandra Mardones Larsson.
Mer kunskapsinriktat
På en annan av skolorna är de skriftliga omdömena mer inriktade på elevernas kunskaper och hur de kan förbättras. En elev i årskurs tre får följande omdöme: "Nuläge: Bedöms nå målen i åk 3. Kan läsa elevnära texter med flyt. Kan återberätta handlingen muntligt eller skriftligt. Framåt: Bör sträva efter tydligare handling i berättande text med hjälp av tankekarta".
- Det är ett bra exempel på en beskrivning som har sin grund i kursplanernas mål och där jag kan anknyta direkt till elevens kunskaper och vad den bör göra för att förbättra dem, säger Sandra Mardones Larsson.
De lärare som skulle behöva kompetensutveckling i bedömning är lärare i de lägre åldrarna, enligt Skolverkets rapport. De har inga betygskrav och är ovana vid den typen av bedömningar.
Det är rektorns ansvar att kontrollera att de skriftliga omdömena är i linje med bestämmelserna och att de inte innehåller bedömningar om elevens attityd, beteende eller personlighet.
Exempel på skriftliga omdömen:
"Är på god väg att nå målen i matematik för år 3. Arbetar säkert och bra. Verkar inte ha några problem med byte av bok och förstår och använder sig av de olika uppställningarna. Detta kan utvecklas: Träna lite extra på tiotalsövergångar. 9+7, 8+5 osv." (elev i årskurs 3, matematik)
"Kommer att få fortsatt hjälp nästa läsår" (elev i årskurs 1, svenska)
"Tycker själv att det är svårt, våga försök!" (elev i årskurs 3, bild)
"Hon har blivit bättre på att läsa och förstå engelska, men behöver en del hjälp. Hörförståelse är svårt så därför tränar vi det speciellt till hösten." (elev i årskurs 5, engelska)
"Är på god väg att nå målen i matematik för år 3. Arbetar säkert och bra. Verkar inte ha några problem med byte av bok och förstår och använder sig av de olika uppställningarna. Detta kan utvecklas: Träna lite extra på tiotalsövergångar. 9+7, 8+5 osv." (elev i årskurs 3, matematik)
"Kommer att få fortsatt hjälp nästa läsår" (elev i årskurs 1, svenska)
"Tycker själv att det är svårt, våga försök!" (elev i årskurs 3, bild)
"Hon har blivit bättre på att läsa och förstå engelska, men behöver en del hjälp. Hörförståelse är svårt så därför tränar vi det speciellt till hösten." (elev i årskurs 5, engelska)
Så jobbar vi med nyheter