Större tryck på Östersjön
Fartygstrafiken runt Gotland ökar allt mer.Trots internationella överenskommelser och regler smutsar sjöfarten fortfarande ner Östersjön.Och hotet om en stor katastrof växer i takt med att allt större fartyg transporterar allt mer olja i närheten av Gotland.
oljetanker. Stena Bulk planerar att sätta in 66 meter breda tankfartyg för oljetransporter från Ryssland via Östersjön. V-Max-tankern på bilden är 70 meter bred, bara fyra meter bredare än den planerade B-Max-serien.Foto: John Curdy
Foto: John Curdy
Det säger Kjell Larsson, professor i ekologi på Högskolan på Gotland.
Det han syftar på är att flera hundra fartyg om året fortfarande dumpar spillolja i Östersjön. Och att de gör det på känsliga ställen.
100 000 alfåglar
- Fartygsrutterna går fortfarande på fel ställen. 20 000 fartyg om året passerar genom Natura 2000-området Hoburgs bank.
- Där är det 20-30 utsläpp per vinter och det dödar runt 100 000 alfåglar, säger Kjell Larsson.
Internationella överenskommelser har gjort att hamnarna runt Östersjön numera inkluderar avgift för lämning av spillolja i hamnavgiften, vare sig fartygen lämnar olja eller inte. Därmed skulle det, i teorin, inte längre löna sig att dumpa olja till havs.
- Problemet är bara att vissa hamnar fortfarande tar ut en extra avgift för dem som verkligen lämnar olja, även en del svenska hamnar, säger Kjell Larsson.
- Och så är det också en fråga om tid, om man behöver flytta båten i hamnen för att kunna lämna oljan.
De hundratals oljeutsläppen är en ständigt pågående men ganska diskret miljökatastrof, så länge oljan inte flyter iland på någon badstrand.
Desto mer spektakulärt skulle ett haveri med någon eller några av de allt större oljetankrarna som trafikerar Östersjön vara.
Kollisionsrisk
- Det stora hotet är kollisionsrisken, säger Magnus Thorn, chef på Sjöinfokompaniet i Visby, som övervakar fartygstrafiken runt Gotland.
- Nu har också Ryssland godkänt de internationella kraven på att fartygen som går i Östersjön ska ha dubbelskrov. Men det är först efter 2010 års utgång, och bara för fartyg över 6 000 ton. Många av de mindre lastfartygen kommer fortfarande att ha enkelskrov, säger Magnus Thorn.
Fartygstrafiken i Östersjön ökar med några procent om året. 2006 var det drygt 50 000 fartyg som passerade i närheten av Gotland, de flesta på östra sidan.
Men fraktmängden ökar ännu snabbare, på grund av att båtarna blir allt större.
Dubbla skrov
Framför allt är det oljetransporterna från Ryssland som ökar.
- Rysslands ambition är att dubblera frakterna från Primorsk, som ligger utanför S:t Petersburg. Nu ska man sätta in nya fartyg som är både större och bredare, och det ökar kollisionsrisken, säger Magnus Thorn.
Det är bland andra Stena Bulk som planerar att sätta in en helt ny klass fartyg från 2012, om allt går som tänkt. Fartygen, som kallas B-Max, där B står för "Baltic", finns ännu bara på ritbordet, men liknande fartyg finns redan i trafik.
B-Max ska bli över 300 meter långa, 66 meter breda och ha ett djupgående, i Östersjön, på drygt 14 meter. De ska kunna lasta över 200 000 ton olja.
En egenhet med B-Max-serien är att det mesta är dubbelt: dubbla skrov, dubbla motorer, dubbla propellrar, dubbla roder med mera. Det ska göra dem säkrare och lika manöverdugliga som hälften så stora fartyg.
- Bredden i sig ökar inte kollisionsrisken. Och det är bättre att en köl fraktar 200 000 ton olja än att två kölar fraktar 100 000 ton vardera, säger Kim Ullman, vice vd på Stena Bulk.
Men Kjell Larsson är inte imponerad.
- Det är viktigt att ha ordentliga fartygsrutter, tycker Kjell Larsson.
- Om de gick utanför Hoburgs bank i stället skulle det innebära 17-20 sjömil extra på hela sträckan, det vill säga en timmes extra gångtid. Finska rederier går ofta en längre väg väster om Gotland - bara för att kunna ha mobiltäckning! Så med visst intresse och uppmärksamhet skulle man kunna lösa det här.
Ett tredje, kanske inte så uppmärksammat, problem är fartygsmotorernas utsläpp av kväveoxider, som bidrar bland annat till övergödningen av Östersjön. Passagerartrafiken står för den största delen (därifrån kommer också andra utsläpp som ökar övergödningen - se artikel intill).
Nya siffror pekar på att fartygstrafiken står för ungefär fem procent totalt av de kväveoxider som tillförs Östersjön, och i vissa områden så mycket som 15 procent. Ändå binds bara en bråkdel av kväveoxiderna i vattnet. Den absolut största delen ställer till skada i atmosfären.
- Och då ska man veta att det egentligen är ganska enkelt att komma tillrätta med det problemet. Om bara viljan finns, säger Kjell Larsson.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!