Nu sker en omfattande satsning som Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen Gotland hoppas ger tunga argument för fortsatt finansiering av insatser mot almsjukan. Sjukan som sprids av almsplintborren har härjat i hela Europa och på det svenska fastlandet är slaget egentligen redan förlorat. På Gotland har den kunnat begränsas – med idogt arbete.
Men finansieringen av arbetet, huvudsakligen inventering av almsjukans utbredning och borttagning av sjuka träd, har varit problematisk.
– Det har kostat ungefär fem miljoner kronor om året, uppger Karin Wågström på Skogsstyrelsen.
Under åren 2013-2018 finansierades åtgärder genom projektet LifeELMIAS med medel från EU:s fond LifeNature+. EU-bidrag stod för hälften av de totalt 35 miljoner projektet kostade, svenska myndigheter för resterande del. Sedan dess har det varit en ständig kamp för Skogsstyrelsen att få råd. Årets inventering, som inletts, och bekämpningen i höst, finansieras av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.
– Men sen gäller det att säkra finansieringen långsiktigt, säger Karin Wågström.
Under 2020 sker en rad insatser som tillför viktigt kunskapsunderlag inför att Naturvårdsverket senare i höst ska fatta beslut om huruvida det är meningsfullt att försöka rädda Gotlands almar. I veckan samlades personal från Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU för att inleda arbetet. Skogsstyrelsen genomför almsjukeinventering, Artdatabanken har bidragit med en kunskapsammanställning av almens betydelse för andra arter, på uppdrag av länsstyrelsen och Naturvårdsverket. En satsning på att använda artificiell intelligens för att inventera almsjuka förbereds. Förhoppningen är att med hjälp av flygbilder få mer precis kunskap om vilka träd som är sjuka och göra bekämpningen mer rationell.
Och inte minst – Riksskogstaxeringen SLU gör nu en omfattande inventering av hela almbeståndet på ön, hittills beräknat till cirka en miljon träd. Någon sådan total genomgång har inte gjorts på ön tidigare. Nu hoppas man få en säkrare siffra.
– Det är på tiden, kommenterar Sören Wulff, miljöanalysspecialist på Riksskogstaxeringen och berättar:
– Vi tar ut 650 provytor med tio meters cirkelradie som två personer arbetar med under sex veckor. Vi inventerar levande träd, men hittar vi dött registrerar vi det också.