- Gotland har en bredd med bland annat kött, fisk, grönsaker och bröd. Vi är dumma om vi inte använder det bättre, säger Ludwig Balassa, ordförande i styrgruppen.
Projektet pågår i tre år och finansieras med fem miljoner kronor från Leader Gotland.
20 företag engagerade
Redan har ett 20-tal företag på ön engagerat sig i arbetet, och Susanne Welin-Berger, projektledare, räknar med att åtminstone ytterligare ett 30-tal ska ansluta sig.
- Tidigare har de gotländska livsmedelsproducenterna satsat på att sälja in sina produkter till matbutikerna. Nu tar vi ett helhetsgrepp på storköken där bara 20 procent av råvarorna är svenska, säger hon.
Alla får vara med
Planerna är ambitiösa. Broschyrer och hemsidor ska tillverkas liksom förpackningar. Distributionslösningar ska utvecklas, mässor, butiker och kunder ska besökas. Bara för att ta några exempel.
- Projektet är öppet för alla producenter som vill vara med. Få av oss producenter har tidigare arbetat med att lämna anbud vid offentlig upphandling. Projektet ska även arbeta med rådgivning så att fler kan göra det, säger Ludwig Balassa, som tillsammans med hustrun Arla Löthberg tillverkar delikatesser på sin gård i Väskinde.
Kräver bra mat
Gotland är ett välkänt varumärke inte minst när det gäller livsmedelsproduktionen.
Men den stora potentialen är inte utnyttjad till fullo, och privata storkök och offentliga kök är en närmast orörd marknad.
Och trenden talar för svensk, närproducerad mat hävdar Ludwig Balassa.
- Förr talade man bara om hur mycket skolmaten kostade. I dag kräver många yngre föräldrar bra mat för sina barn, och man är beredd att betala lite mer för att råvarorna inte ska ha rest över halva jorden innan de kom fram. Det här är en våg vi ska kunna rida på, säger han.