Stort engagemang för skolan
En skola med bra kvalitet. Och en skola som ger alla elever samma förutsättningar, oavsett var de bor.
Det är vad de allra flesta föräldrar önskar.
- Men när förslaget om nedläggningar kommer måste vi ändå vara beredda på en hel del mothugg, tror barn- och utbildningsnämndens avgående ordförande Brittis Benzler (v).
Under hösten har skolan diskuterats som aldrig förr. Skolans mål och innehåll; vad det är vi vill att barnen ska ha med sig när de lämnar skolan. Lärmiljön har varit den centrala frågan. Men givetvis har det även handlat om skolhusen. I vilka hus undervisning ska bedrivas framöver. Och var skolverksamheten måste läggas ned.
- Vi ville ha en övergripande diskussion om skolans uppdrag, en bred dialog inte bara med föräldrar, skolpersonal och elever utan med alla medborgare, säger Brittis Benzler efter gårdagens sammanträde med nämnden då intryck och erfarenheter av höstens många möten, samtal och mejl kring dialogen "Skola Gotland 2008" sammanfattades.
Allt mindre barnkullar
Bakgrunden till dialogen är bland annat kraftigt minskade barnkullar. På grundskolan har elevantalet minskat flera år i följd och det är en trend som håller i sig. Om två, tre år kommer även gymnasieskolan att få betydligt färre elever.
Skolan på Gotland måste anpassa sig till detta; skaffa sig en mindre kostym helt enkelt.
Men för att inte fastna i en diskussion om vilka skolor som ska läggas ned valde man från BUN att bredda diskussionen och få en dialog om skolan som helhet, om både dess organisation, verksamhet, arbetsmetoder och styrning.
"Väldigt nöjd"
- Jag är väldigt nöjd med den dialog vi haft. Alla möten, vi har haft sju stycken, har inte varit välbesökta, men vi har haft en bra diskussion och responsen har varit väldigt positiv, säger Brittis Benzler.
Särskilt glad är hon över att debatten mestadels lyft sig över att handla om, som hon uttrycker det, "ett enskilt hus".
- Den goda lärmiljön är vad de flesta av diskussionerna har kretsat kring. Hur ska barnen få en så kvalitativt bra skola som möjligt? Hur ska den se ut, hur bör den organiseras, hur ska lärarkompetensen säkras. Sådana saker är vad som uppfattas som viktiga, säger hon.
Vill ha kvar sina skolor
Peter Molin, skoldirektör, håller med. Han upplever också att det finns en önskan om klara besked.
- Man efterlyser en tydlighet. "Gör något!", säger folk. "Gör det snart, så vi kan planera för framtiden och våra familjer"
Det var bara vid mötet i Hemse, som rörde hela Sudrets skolområde, som de enskilda skolhusen dominerade diskussionen.
- Där tyckte man att det var viktigast var vi undervisar, man ville ha kvar sina skolor helt enkelt, säger Brittis Benzler.
Skolor försvinner
Att skolor kommer att läggas ned är klart. Hur många och vilka får vi en första idé om i slutet av januari eller början av februari. Då ska barn- och utbildningsförvaltningen vara klar med sitt förslag i frågan.
- Då redovisar vi hur vi tycker man ska satsa på skolor för verksamhetens bästa, förklarar Peter Molin.
Eventuellt kommer man då även att ha ett förslag till ny organisation av skolskjutsverksamhet klart. Ska eleverna åka länge i stora bussar eller kort tid i små bussar, är en av de frågor man där ska ge svar på.
Peter Molin vill inte föregripa utredningen. GT har tidigare skrivit att det kan handla om att så mycket som mellan 10 och 15 skolor läggs ned.
Kan det stämma?
- Det kan jag inte svara på, svarar Peter Molin.
Men att utredningen kommer att leda till både diskussion och ilska och upprördhet är såväl tjänstemän som politiker införstådda med.
- Det kommer att bli tufft, säger Brittis Benzler, som dock gärna hade velat få vara med och leda processon med den nya skolorganisationen hela vägen. Men från nyår är hon inte längre ordförande i BUN utan vanlig ledamot i opposition.
Så jobbar vi med nyheter