Annika Jakobsson, rektor för Västerhejde och Eskelhem skola, uppskattar att rektorernas löner varit ett prioriterat område, men menar att det ibland är svårt att få tiden att räcka till.
Från 2023 till 2024 fick rektorerna på Gotland en bra löneökning. Medianlönen gick upp med 7,3 procent för rektorerna på öns grundskolor, gymnasium och vuxenutbildningen. Från 54 250 kronor i månaden till 58 225 kronor i månaden. Det visar statistik framtagen av regionens utbildnings- och arbetslivsförvaltning.
Förvaltningens HR-chef, Eva Edin, menar att det är resultatet av ett aktivt arbete med att få upp skolledarnas löner.
– Det är jätteviktigt att vi har en bra löneutveckling för rektorerna då det är en nyckelroll för oss. Ända sedan vi bildades som förvaltning 2016 så har vi haft satsningar inom alla löneöversyner sedan 2017 till 2024, med undantag för 2018. Då har vi haft rektorer som prioriterad grupp att satsa lite extra på, säger Eva Edin.
Hon berättar att förvaltningen varje år ser över hur Gotlands rektorers löner står sig i förhållande till övriga riket. 2024 låg medianlönen för landets rektorer på grundskolor, gymnasium och vuxenutbildningen på 59 141 kronor i månaden.
– Om man jämför med Stockholm som är den närmsta storstadsregionen, då har vi svårt att matcha. Men däremot om man tittar på hela Sverige så ligger vi inte så risigt till, säger Eva Edin.
Även öns förskolerektorer fick en löneskjuts under 2024. Med en ökning på 8,1 procent så gick medianlönen upp från 51 200 till 55 350 kronor i månaden.
– Där är vi verkligen i paritet med riket, där medianlönen är 55 500 kronor i månaden, säger Eva Edin.
Även statistik från fackförbundet Sveriges Skolledare visar en god löneutvecklingen för öns rektorer mellan 2023 och 2024. Snittlönens utveckling på 5,2 procent för fackförbundets medlemmar på Gotland är den högsta i landet.
Annika Jakobsson, rektor på Västerhejde samt Eskelhem skola, är med i fackförbundet och hon uppskattar att löneutvecklingen för rektorer varit ett prioriterat område hos förvaltningen.
– Vi har ju tillsammans med facket jobbat för att påverka lönerna. Om man jämför med löner på många platser på fastlandet så ligger vi fortsatt lågt trots en positiv löneutveckling, men det är uppskattat att det har prioriterats att få upp lönerna, säger Annika Jakobsson.
Statistiken från Sveriges Skolledare visar dock att hela 96 procent av medlemmarna uppger att de jobbar övertid varje vecka, och av dem arbetar tre av fem minst 45 timmar i veckan. Annika Jakobsson berättar att det ibland är svårt att begränsa sig själv.
– När man jobbar med människor så är det inte alltid så att man kan gå vid 16.30 bara för att arbetstiden är slut. Sen finns det en viss flexibilitet i yrket och ibland har man högre arbetsbelastning och ibland mindre. Man får försöka att kompensera och man ska ju hålla också. Man har ju ett annat liv utanför yrkeslivet, säger Annika Jakobsson som fortsätter:
– Under perioder kan det vara ansträngt, men det finns absolut perioder där det är lite lugnare. Det är ett yrke som kräver ett stort engagemang, men jag tycker också vi har en chef som stöttar och hjälper till med att prioritera och begränsa.
Eva Edin, HR-chef på utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, säger att man kommer pröva en så kallad återhämtningsskola där rektorerna ska jobba med hur de bland annat prioriterar sin tid.
Eva Edin säger att förvaltningen jobbar med frågan angående rektorernas arbetsbelastning.
– Vi har ju flex för våra skolledare och det bygger på frivillighet. När man har mycket att göra jobbar man lite mer och så tar man igen det när man har mindre att göra. Dock är det en sanning med modifikation, att man alltid kan styra sin arbetstid. Vi vet att vi har skolledare som jobbar väldigt mycket. Det finns ett jättehögt engagemang hos rektorerna, säger Eva Edin.
Hon fortsätter:
– Men den andra sidan av myntet är ju en hög stress och att man upplever att man inte har en rimlig arbetssituation alla gånger och inte har tid för återhämtning. Så det är en del vi brottas med, hur vi får en balans så att våra skolledare håller.
En särskild satsning som kommer prövas är en så kallad återhämtningsskola där rektorerna bland annat ska fundera över hur de prioriterar arbetsuppgifter och sätter gränser för sig själva.
– Men vi ser också över organisationen. Bland annat hur det ser ut med skoladministratörer, hur det ser ut med ledningsresurser och hur de hanteras. Det tittar vi på just nu, säger Eva Edin.