Det är utbildningsdirektören Torsten Flemming som gett i uppdrag till politikerna i barn- och utbildningsnämnden att fatta beslut om en "översyn av skolorganisationen i norra Visby". Tjänsteskrivelsen skickades till nämnden kort efter att förvaltningens förslag om en sammanslagning av skolor på norra Gotland röstats ned, av samma nämnd.
– Vi står inför ett stort ekonomiskt tapp enligt resursfördelningsmodellen de kommande tio åren. Vi måste ta höjd för detta och göra någonting eftersom elevtappet väntas bli stort enligt den senaste befolkningsprognosen, säger utbildningsdirektören Torsten Flemming.
Att man från förvaltningen nu pekar mot norra Visby är delvis en konsekvens av politikernas beslut att inte flytta årskurser på norra Gotland.
– Vi fick tydliga beslut från politiken gällande norra Gotland. Samtidigt så sticker också delområdet Visby norr ut, som enligt prognosen tappar 25 procent av sina elever på tio år, säger han.
Enligt den senaste befolkningsprognosen för åren 2024–2033 väntas elevantalen i för- och grundskolan minska kraftigt. I området Visby norr väntas elevantalet minska med 24 procent, eller 588 elever, ett tapp som motsvarar 39 miljoner kronor enligt resursfördelningsmodellen. Oscar Lindster är ordförande i nämnden och är positiv till översynen.
– Vi tappar 1 000 elever fram till 2033. Störst tapp i antal elever är i norra Visby, 588 elever. Det är alltså mer än halva elevtappet i det området. Vi förordar till nämnden att ge förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av det området, säger han.
En av anledningarna till att elevantalet i norra Visby väntas minska är att inflyttningen till norra Visby inte blivit som förväntat.
– Vi fick inte den utväxlingen vi hoppats på när det byggdes vid Galgberget. Man räknade då med att många barnfamiljer skulle flytta dit och Polhemsskolan öppnades. Så blev inte riktigt utfallet. Vi fick inte underlaget vi räknat med, och ser vi på sikt att det minskar än mer, så måste vi se på organisationen i norra Visby, säger Lindster.
Att slå ihop, eller lägga ned skolor, i norra Visby är ett alternativ bland flera. Översynen, som ska delrapporteras i början av juni och slutgiltigt presenteras i september, ska komma med förslag på hur en anpassning bäst skulle kunna ske. Något som Oscar Lindster inte tror är lika kontroversiellt som att flytta en skola på landsbygden.
– Det är alltid känsligt. Men ser man till Visby så är det inte lika omvälvande sett till avståndsperspektivet. På norra Gotland, som var uppe nu senast, blir det väldiga skillnader i restid. Den problematiken finns inte på samma sätt i Visby, säger han.
I skrivelsen, som ligger till grund för översynen, står bland annat att läsa att: "Det ekonomiska läget är alltså allvarligt och kraftfulla åtgärder måste genomföras. Strukturella åtgärder är en möjlig åtgärd".
Torsten Flemming påtalar också vikten av att förvaltning och nämnd arbetar ihop, för att tillsammans göra en översyn som håller på sikt.
– Det gäller att vi inte hamnar i ett läge som är vi mot dem. Vi ska ha en dialog innan vi fattar viktiga och känsliga beslut. Förvaltningen kommer därefter lägga fram ett förslag med ett antal scenarion hur man löser problemet med elevtappet. Där kommer kostnader presenteras tydligt enligt resursfördelningsmodellen, därefter får nämnden yrka på vad de tror är bäst, säger han.