Skolutredningen har redan kritiserats av många partier, medan andra inte vill ta ställning än.
På onsdagen meddelade Centerpartiet att man bland annat är "skeptiska" till att lägga ner många landsbygdsskolor och vill istället prioritera investeringar och underhåll för att lyfta småskolorna. De anser att utredningen delvis är inaktuell med tanke på att direktiven gavs innan corona och att pandemin inneburit en samhällsförändring, med exempelvis ökad digitalisering, som gynnar livet på landsbygden.
"Förslaget saknar en helhetssyn kring barn- och landsbygdsperspektivet, hur det samspelar med strategin för serviceutbudet och kravet på landsbygdssäkring, samt saknar en helhetssyn kring utmaningarna med personalförsörjningen", skriver Centerpartiet bland annat.
Kristoffer Strehlenert, projektledare för skolutredningen, är inte bitter över politikernas reaktioner. Han håller fast vid att förslaget är det bästa tänkbara utifrån de direktiv förvaltningen fått.
– Om partierna kommer fram till att man gav fel uppdrag, då får vi ett nytt uppdrag att förhålla oss till. Jag tänker inte gå runt och vara ledsen över att politikerna kommit fram att det här inte var bra. Man har fått svar på det man efterfrågade och de svaren var kanske annorlunda än man hade trott.
Utredningen har pågått under lång tid och tagit stora resurser.
– Samtidigt får man inte glömma att den tid och energi vi lagt har tagit fram en massa kunskap som väckt nya frågor och gett svar på många frågor, så det har inte varit bortkastat. Det har lett till nya insikter, vi får tro att det varit värt det av den anledningen, säger Kristoffer Strehlenert.
Anser du att det är realistiskt att investera sig ur problemen?
– Jag kan inte se hur vi ska lösa kompetensförsörjningen. Det är bara så att små klasser krävs fler lärare än stora klasser. Det problemet kan vi inte köpa oss ur, om vi inte betalar orimligt höga löner.
Att rusta upp skolorna är däremot en prioriteringsfråga.
– Det är klart att det går att få de här skolorna rent lokalmässigt i bra skick, men det är ganska många miljoner som måste investeras och då måste man kanske ta medel som skulle ha gått till en simhall, ett äldreboende eller en akutmottagning. Det finns ju bara ett visst investeringsutrymme och det kommer att gå åt en ganska stor del om vi ska anpassa alla de här enheterna.
Vad händer om politikerna säger att de vill lägga ner vissa skolor enligt förslaget, men inte alla? Är förslaget justerbart?
– Nej, förslaget är en helhetslösning. Om man bara vill ta delar av förslaget är det inte säkert att det blir någon besparing alls, kanske till och med tvärtom. Om man exempelvis bara lägger ner Sanda skola och flyttar eleverna till Klinte så sparar man ingenting, eftersom alla de lärarna behövs till de eleverna och därför måste flytta med.
Förvaltningen har fått i uppdrag av Centerpartiet att ta fram en konsekvensbeskrivning av vad som händer om man lyfter ut Kräklingbo och Öja skolor ur förslaget, med tanke på servicestrategin.
– Det ska vi verkligen försöka få fram till arbetsutskottets möte 3 november. Det är ganska enkelt, om vi lyfter bort de två så kan vi se att vi förlorar effekterna på de två skolorna och det blir vissa kostnader för investeringar.
– Om det kommer fler yrkanden från andra partier kan det mycket väl blir att tidsplanen förskjuts, säger Kristoffer Strehlenert.