Student nekas skadestånd
En student på högskolan i Visby har vänt sig till Justitiekanslern med skadeståndsanspråk för sin utbildning på högskolans spelutvecklingsprogram. Enligt studenten har innehållet i utbildningen varit värdelöst. Men kravet på återbetalning av studiemedel avslås av JK.
Till JK skriver studenten att utbildningen brustit på flera sätt och att innehållet i kursen i praktiken varit värdelös. Bland annat genom att kurser inte blivit av, att kursplaner ändrats drastiskt, samt att lärare utan pedagogisk utbildning har drivit irrelevant undervisning.
Till JK bifogades även en bedömning av utbildningen som Högskoleverket gjort. I den framgår det att brister fanns i utbildningen under den angivna tiden.
Flera kritiserade
Högskoleverket granskade utbildningen efter att tolv elever som studerade sitt sista år vid spelutvecklingsprogrammet 2005 kritiserat utbildningen.
Enligt eleverna blev vissa kurser inte av, kursplan saknades och kriterier för betygsättning var otydliga och lärarna kritiserades för att inte kunna sitt ämnesområde.
Högskoleverket gjorde en utredning och skrev ett beslut med anmälan om brister i utbildningen vid programmet för spelutveckling och interaktiva medier.
I det framgår att det enligt högskoleförordningen finns krav på att ett huvudämne, som kan leda fram till en kandidatexamen, ska finnas klart vid utbildningsstart, vilket inte fanns vid tidpunkten.
I utredningen framgick också att kursplaner fastställts först efter kursstart, och att programmets och kursernas poängtal ändrats under utbildningens gång.
Högskoleverket riktade i de här punkterna kritik mot högskolan på Gotland och ställde krav på åtgärder, hit hörde krav om att kvalitetssystem skulle införas.
Rättades till
Leif Borgert tillträdde sin tjänst som rektor på Högskolan på Gotland 2003. Då fanns brister i programmet, enligt honom.
Under våren 2004 anställdes en professor för spelutvecklingsprogrammet och under året rättades övriga brister till.
- Under spelprogrammets uppbyggnad var vissa studenter missnöjda. Högskolan var den första i landet med den här utbildningen och det var svårt att få utbildade lärare då. Utbildningen led av barnsjukdomar, säger Leif Borgert.
2004 inrättades även kvalitetssystemet, vilket innebär att regelbundna kursutvärderingar görs av studenter och ansvariga lärare.
I dag är utbildningen bra, anser han.
- Det syns på rekryteringen. I höstas hade vi 50 nybörjarstudenter vilket tyder på att vi har gott rykte, säger Leif Borgert som inte hört några klagomål på utbildningen under senare tid.
Svårt att få rätt
I JK:s beslut om att avslå studentens skadeståndsanspråk påpekas att JK tagit del av Högskoleverkets beslut och att det här tydligt framgår att det funnits brister i utbildningen. Men för att skadeståndsanspråk ska komma i fråga krävs att flera förutsättningar är uppfyllda enligt skadeståndslagen.
Enligt lagen krävs att en myndighet har gjort sig skyldig till fel eller försummelse och att det skett vid myndighetsutövning.
När det gäller en läroanstalt kan antagning och examination räknas hit, men inte själva undervisningen som i det här fallet varit problemet.
Ingen fick ersättning
- Brister i undervisningen blir inte en myndighet skyldig att ersätta. Det är i princip mycket svårt att få skadestånd i den här typen av fall, säger Katarina Berglund Siegbahn som varit föredragande i ärendet vid JK.
Under 2006 har JK tagit emot sex ärenden som gäller klagomål mot högskolor och krav på ekonomisk ersättning. Minst två av dem handlar om utbildningen.
I samtliga fall har studenternas skadeståndsanspråk avslagits.
Fel kan ge rätt
Trots att det är mycket sällsynt att studenter som är missnöjda får rätt, så har det förekommit. Men enligt vad Katarina Berglund Siegbahn erfar under en annan paragraf i skadeståndslagen.
Här kan lagen tolkas till elevens fördel, om en myndighet lämnar felaktiga upplysningar i en speciell situation.
Enligt den tolkningen fick en student 2004 rätt till ersättning efter ett enskilt samtal där en prefekt gav felaktiga uppgifter som påverkade elevens kursval och betyg negativt.
Kan ansöka om stämning
Beslut av JK går inte att överklaga. Däremot kan en enskild person som är missnöjd med JK:s dom vända sig till allmänna domstolen och ansöka om stämning i tingsrätten.
- Tingsrätten gör sin egen bedömning. Vi har gjort våra efter skadeståndslagen. Om tingsrätten gör bedömningar efter den har jag svårt att tro att det kan ge resultat, säger Katarina Berglund Siegbahn.
Så jobbar vi med nyheter