Olivia läser sista året samhällsvetenskap vid Wisbygymnasiet. Onsdagens besked att studentfirandet nu ställs in helt och hållet blev ett hårt slag för henne och hennes kamrater.
– Jag tror att alla är rätt förstörda. Det här ska vara vår lyckligaste tid. Det är vår lyckligaste dag som de bara ställer in, säger hon.
– Vår studentkommitté har slitit hårt och lagt fram förslag efter förslag på alternativa lösningar. Det är ett slag i magen att inte få något tillbaka. Vi förstår alla hur allvarlig situationen är och att människor dör, men när landets restriktioner inte speglar ett sånt här beslut känns det som ett hån.
Hade du hellre sett att firandet blev uppskjutet?
– Jag var helt inställd på det, det här kom verkligen som en käftsmäll. Hade vi varit i ett land där man inte får lämna huset hade det varit annorlunda. Jag tror vi alla sett hur det ser ut på Stockholms bargator på lördagarna, men kortegevagnar med 30 elever som inte bryter reglerna godkänns inte, det är så provocerande.
Hon känner att vuxenvärlden, som hon själv i och med studenten tar steget in i, inte engagerar sig för att hitta en lösning trots att de är medvetna om att de finns.
– Det känns som vi har hamnat långt ner på prioriteringslistan hos de som tar besluten, och jag tycker fan att de ska skämmas. Vi hade kunnat koka soppa på en spik, vi är inte svårflirtade. Det här är förkrossande.
